Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Njurarna — kroppens renhållningsverk - Njursjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2486 NJURARNA
T. v. Människans njure i genomskärning. T. h. En njure är sammansatt av miljoner små elementära »njurar», vilka i stark
förstoring schematiskt ter sig på detta sätt. Längst t. v. syns de fina artärer som för slaggrikt blod till det runda nystanet längst upp.
Här avges slaggämnen till urinen. Därvid bildas en starkt utspädd, dvs. vattenrik urin, som genom njurkanalen leds ned till
njurbäckenet och vidare till urinblåsan. Vi ser att urinkanalen är omgiven av smala slingor, s. k. kapillärer. Dessa suger upp
vatten från den i kanalen långsamt framrinnande urinen men lämnar slaggämnena kvar. På detta sätt koncentreras urinen,
innan den avlägsnas ur kroppen.
vitemängden är mycket stor kan detta förorsaka en
utarmning av kroppens äggviteförråd och symtom på
äggvitebrist. Annars har äggviteförekomsten
betydelse endast som tecken på njursjukdom. Vidare
förekommer en typ av äggvita i urinen framför allt hos
unga människor, s. k. ortostatisk äggvita. Då
förekommer äggvita endast när individen står upprätt
men inte när han ligger i sängen. Denna form av
äggvita är ofarlig. Vid svåra njurskador kan t. o. m. de
röda blodkropparna passera ut i urinen, blod i urinen.
En av njurens viktigaste uppgifter är att hålla
kroppens vattenhalt på en bestämd nivå. Vid skador
förlorar den sin förmåga att anpassa sin verksamhet
efter den vattenkvantitet, som erbjuds. Detta visas
genom s. k. vattenbelastning. Om man dricker 1 liter
vatten skall större delen därav snabbt utsöndras. En
fördröjd utsöndring tyder på en njurskada. Vidare
finns en hel rad funktionsprov för njuren, s. k.
belastningar med olika ämnen.
Om man i blodbanan injicerar ett lämpligt
kontrastmedel som utsöndras och koncentreras i
njuren kan man sedan göra röntgenfotografier av
njurbäckenet och studera om dess byggnad är normal.
Man kan på så sätt konstatera t. ex. tumörer,
njurstenar etc.
Njursjukdomar
Infektionsämnen av olika slag kan träffa njurarna
dels genom tillförsel från blodet eller uppstigande till
njurbäckenet från urinblåsan, dels direkt genom
sjukdomsprocesser i njurens omgivningar. Bakterier från
en halsfluss eller en tarmkatarr kan sålunda t. ex.
via blodet slå sig ned i njurvävnaden och framkalla
en akut inflammation. Denna kännetecknas bl. a. av
minskad urinmängd, huvudvärk, mattighet,
törstkänsla, feber och som ett framträdande drag en viss
pussighet i ansiktet med svullna ögonlock. Symtom av
denna art bör ovillkorligen, i synnerhet om de följer
en tid efter någon infektionssjukdom, föranleda
läkarundersökning. (Jfr Halsfluss.)
Skulle man nämligen få ett flertal attacker av akuta
inflammationer i sina njurar och inte behandla dem,
är risken tämligen stor, att ett kroniskt
sjukdomstillstånd inträder i njurarna med småningom
inträdande tecken på sviktande njurfunktion, förhöjt
blodtryck, ökad mängd avfallsämnen i blodet, hjärtskador
etc., vilket allt är delfenomen i den allvarliga s. k.
kroniska nefriten.
Går infektionen som det heter »uppstigande», dvs.
från en sjuk urinblåsa upp i njurbäckenet via
urinledaren, blir det i första hand en nj urbäck
eninflammation. Det blir nu inte endast ett behov att ofta kasta
vatten och sveda under urineringen och en urin som
luktar illa och är grumlig som vid biåskatarr, utan
temperaturen stiger även, en starkare
sjukdoms-känsla infinner sig, och en viss smärta och ömhet
över njurtrakten uppträder.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
