Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nietzsche, Friedrich — övermänniskans filosof - Slavupproret i moralen - Nietzsches inflytande på litteraturen - Njurarna — kroppens renhållningsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
poetiska visionen. Ur förakt för samtiden, säger
Nietz-sche själv, har denna vision fötts hos honom. »Jag
kände mig ängslig till mods bland människorna: jag
längtade efter människor, och intet stillade min
längtan. Då gick jag ut i ensamheten och skapade
övermänniskan. Och då jag skapat henne, svepte jag om
henne vardandets stora slöja och lät middagens glans
kringstråla henne.» Men man kan knappast säga, att
det lyckats Nietzsche att ge denna vision konkreta
drag. Den blir motsägelsefull. Ibland framstår
övermänniskan som en brutal, ja, grym härskarnatur,
men ibland talas också om generositet och mildhet
såsom för henne utmärkande egenskaper. Så
mycket är säkert, att den gängse »slavmoralen» inte är
bindande för henne. Hon står »bortom gott och ont».
Nietzsches inflytande på litteraturen
Visionen har emellertid verkat fascinerande på
många. Strindberg, som för övrigt en tid
brewäx-lade med Nietzsche, var under en - visserligen
kortvarig - period av sin diktning starkt gripen av den.
Verk som »Tschandala» och i all synnerhet den
egendomliga romanen »I havsbandet» står i Nietzsches
_____________________________ NJURARNA 2485
tecken, även om de övermänniskor som där skildras
avviker betydligt från Nietzsches förebild. I det
mäktiga slutet i romanen styr intendenten Borg i
julnatten kurs mot stjärnbilden Herkules. Denna scen med
dess våldsamma utfall mot kristendomen är direkt
inspirerad av Nietzsche. Att Heidenstam under
90-talet starkt påverkades av Nietzsche har ofta
framhållits. Troligen var detta även fallet med Ibsen. Men
sin mest grandiosa poetiska utformning har kanske
övermänniskotanken fått i Frödings graldiktning
med sin dröm om den »rätte hjälten som komma
skall», han som i sig förenar alla motsatser, som »är
älskad av Gud som av Satan» och stormar himlar och
helveten.
Som ovan antytts finns det otvivelaktigt vissa
förbindelselinjer mellan Nietzsche och nazismen. Men
de får inte överdrivas. Det är sant, att nazisterna
själva åberopat sig på honom. Men han skulle med
all säkerhet varit den siste att i dem erkänna sin
andes legitima barn. Likriktning, stark statsmakt
och antisemitism - alla tre var för honom en
styggelse. Betecknande är, att blott beskurna upplagor
av Nietzsches verk tilläts i Tredje riket.
KROPPENS RENHÅLLNINGSVERK
Njurarna är pariga organ, som ligger på varsin
sida om ryggraden i höjd med de nedersta
bröstkotorna. De väger tillsammans 250-400 gram. De
ligger väl skyddade för yttre påverkan, inbäddade i ett
kraftigt lager av fett, som har den egenskapen att det
bibehålls även om kroppens alla andra fettdepåer
tömts under svält.
Njurarna har den betydelsefulla uppgiften att ur
kroppen eliminera en del slaggprodukter, som bildas
vid ämnesomsättningen i de olika cellerna. Njurarna
tjänstgör som kroppens renhållningsverk.
Slaggprodukterna transporteras med blodet till njurarna,
av-skils där och avges från kroppen med urinen.
Om man klyver en njure på längden i två halvor,
ser man att den består av ett yttre barkskikt och ett
inre märgskikt, uppdelat i 10-12 pyramidformiga
bildningar av annan färgnyans och konsistens. I
mikroskopet kan man urskilja den funktionella enheten,
nephronet, i njuren. Varje njure innehåller ca
1 000 000 nephron. Ett nephron består av en liten
blåsa, som omger ett nystan av blodkapillärer, och
en lång slingrig kanal med mycket smalt hålrum, som
mynnar i uppsamlingskanaler, vilka i sin tur mynnar
på njurpyramidernas yta i njurbäckenet. Genom de
tunnväggiga blodkapillärerna pressas ca V5 av den
genomströmmande blodvätskan ut i de fina slingriga
kanalerna. Blodets äggviteämnen och blodkropparna
stannar kvar i kapillärerna. Den »primära» urinen
har därför ungefär samma sammansättning som
blodvätskan, minus de däri lösta äggviteämnena. Då denna
primära urin passerar genom de slingriga gångarna
återresorberas större delen av vätskan och en hel del
substanser bl. a. socker till blodet. Kvar blir
slaggsubstanserna som vidarebefordras till
njurpyramidernas samlingskanaler, njurbäckenet och urinblåsan
som den definitiva urinen. Det är ett ganska
betydande återresorptionsarbete, som försiggår i de
slingriga kanalerna. Man beräknar att ca 75-100 liter
primär urin bildas per dygn. Större delen av denna
vät-skekvantitet resorberas åter så att dygnsurinmängden
endast är 1-2 liter.
Normalt släpps ingen äggvita igenom från blodet
till urinen men vid skador på njuren kan äggvita
uppkomma i urinen. Den kan då dels följa med den
primära urinen och dels utsöndras i de slingriga
kanalerna. Det rör sig om två olika slag av njursjukdom.
Urinen töms på pyramidernas ytor, vilka vetter mot
njurbäckenet, ett hålrum i njuren, som sedan töms
genom urinledarna till urinblåsan. I urinledarna
rinner ständigt en ström av urin till blåsan, där den
ansamlas och varifrån impuls till urinering utlöses vid
en viss fyllnad. Normalt behärskas biåstömningens
mekanism av stora hjärnans funktioner. Den är
alltså viljekontrollerad.
Vid skador på njuren kan man som nämnts få
äggvita i urinen, vilket påvisas med enkla prov. Om ägg-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
