Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska museet och Skansen — Artur Hazelius’ storverk - Mannen bakom verket — Artur Hazelius - Ett levande museum — Skansen - Nordiska museets verksamhet i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2508 NORDISKA MUSEET _____________________________
Hazelius var outtröttlig i sitt samlarnit. Hela sin
rikt utrustade personlighet satte han in på sitt verk.
Han reste, han tiggde, han köpte, han upptecknade,
han skaffade lån och åter lån. »Den store tiggaren»
har han blivit kallad, men samtidigt var han också
den store givaren, som skänkte idéer och impulser,
som uppmuntrade och hjälpte och i ständig vänlig
hågkomst inneslöt alla de hundrade entusiastiska
medhjälpare han med säker intuition förstod att
knyta till arbetet med det stora verket. Nordiska museet
gav genom Hazelius upphov till en folkrörelse, som
gjorde hembygdskänslan till en levande verklighet.
Samlingarnas snabba tillväxt gjorde frågan om en
museibyggnad allt mer aktuell. På otaliga håll ute i
bygderna ordnade man fester och soaréer till fromma
för byggnadsfonden. Den 24 oktober 1888, på
15-års-dagen av museets öppnande, tog Hazelius det första
spadtaget till grunden för den nya museibyggnadcn.
Arkitekt var Isak Gustaf Clason, som skapade en
ståtlig byggnad i nordisk renässans. Dess väldiga
dimensioner (ändock förverkligades endast /s av
Hazelius’ byggnadsplaner!) försenade fullbordandet, och
först den 8 januari 1907 kunde samlingarnas nya hem
invigas. Då var Artur Hazelius sedan länge ur tiden.
Han avled 1901.
Ett levande museum — Skansen
Hazelius hade ett livligt pedagogiskt intresse. Ett
museum skulle inte vara en angelägenhet uteslutande
för fackmän. Samlingarna skulle vara så fängslande
och åskådligt uppställda, att de lockade också den
stora allmänheten. »För att föremålen måtte väcka
större intresse, borde man se dem i deras
användning, se bohagen i stugorna, se hur dräkterna buros.
Hela folklivsbilder borde framställas, varigenom ett
livligt intryck kunde vinnas av befolkningens lynne
och seder», skriver Hazelius själv. Det genialaste
uttrycket för denna tanke gav han i och med skapandet
av friluftsmuseet Skansen, som invigdes den 11
oktober 1891. Därmed hade Nordiska museet fått
möjlighet till en någorlunda verklighetstrogen
rekonstruktion av gångna tiders folkliv. På Skansenområdet
kunde först och främst byggnads- och
bostadsskic-ket hos olika stånd, i olika bygder och under skilda
tider åskådliggöras. I byggnaderna kunde vidare
möbler och husgeråd, textilier och konstföremål,
prydnadssaker och nödvändighetsartiklar, verktyg och
redskap visas i sin ursprungliga och riktiga miljö.
Slutligen erbjöd Skansen den rätta platsen för att
åskådliggöra gamla festbruk, folkdräkter och folkdanser,
folkmusik och folkdikt. Skansen skulle bli ett Sverige
i miniatyr som enligt sin grundares åsikt inte endast
skulle fylla en kulturhistorisk uppgift utan även en
nationell och social. På Skansenområdet inrymdes
därför också plats åt en zoologisk trädgård, som närmast
skulle visa Nordens fauna, samt allehanda sådana
an
ordningar som kunde göra Skansen till en kulturellt
betonad rekreationsplats. Skansen blev därigenom
en lycklig förening av friluftsmuseum och folkpark
med friluftsteater, restauranger och scener för
musikalisk underhållning m. m. Hazelius’ tro på sitt
verk och på sina idéers bärkraft kom heller inte på
skam. Den dag som är, torde Skansen vara världens
mest besökta friluftsmuseum, med en årlig
besökssiffra, som överstiger två miljoner.
Skansens område, som 1891 endast omfattade
anläggningens nuvarande centrum, hade redan vid
Hazelius’ död etappvis nått i stort sett sitt nuvarande
omfång, drygt 30 hektar. Den kulturhistoriska
avdelningen omfattade våren 1955 125 byggnader. Utom av
enstaka hus exemplifieras allmogens byggnadsskick av
nio mer eller mindre fullständiga gårdsmiljöer,
Rav-lunda-, Oktorps-, Blekinge-, Ekshärads-, Finn-,
Bergsmans-, Mora-, Delsbo- och Älvrosgårdarna, vartill
kommer en fäbod, Älvdalsbodama, ett soldattorp,
lador, skogsarbetarkoja, väderkvarnar, skvaltkvarnar,
smedjor m. m. Skogaholms herrgårdsanläggning
representerar landsbygdens ståndspersoners
bostads-skick, Stockholmskvarteret borgarens och
hantverkarens livsmiljöer. Seglora kyrka, klockstaplarna,
mark-nadsbodarna, vårdkasen företräder byggnadsverk,
hörande till det offentliga livet. Slutligen visar
lapplägret våra nomaders bostadsformer. I den zoologiska
avdelningen, vars anläggningar under de två senaste
årtiondena fullständigt reviderats och moderniserats,
skall främst det nordiska djurlivet vara företrätt; en
plats för sig har dock med traditionens makt vissa
populära exotiska djur förvärvat. Under senare år har
Skansens roll växt. Anordningar av skiftande slag har
införlivats med den stora folkparkens och
kulturinstitutionens verksamhet. Utom den redan nämnda
zoologiska avdelningen, som - kanske främst genom
björnarna, sälarna och aporna - blivit ett inte minst
för barn och ungdom lockande mål, har ett flertal
särskilda arrangemang träffats för att göra ett besök mer
frestande för den stora publiken. En särskild hall för
populära utställningar, förnämliga utomhuskonserter,
en förstklassig friluftsteater, stora sommararrangemang
med Radiotjänst (Skansenkväll), flera dansbanor
m. m. bidrar härtill. På Skansen odlas också allsången,
och många kongresser och »dagar» förläggs dit.
Nordiska museets verksamhet i våra dagar
Sedan 1932 förfogar museet över Tyresö slott med
närmast omgivande mark, omkring 2 mil från
huvudstaden, en testamentarisk donation av markisen Claes
Lagergren. Här bevaras ett herremanshem i sin
naturliga ortsmiljö på ett sätt som ett friluftsmuseum
aldrig kan uppnå. Genom donation av godsägare
Arthur Bäckström har även Julita gård och egendom i
Södermanland 1944 tillförts museet. Till denna
omfattande anläggning hör utom herrgården även en
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
