Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska museet och Skansen — Artur Hazelius’ storverk - Nordiska museets verksamhet i våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25IO NORDISKA MUSEET
Nordiska museet sett från
Djur-gårdsbron. Den väldiga
byggnaden i fritt behandlad
nederländsk-nordisk renässansstil är
ritad av I. G. Clason och
uppförd 1892-1906.
betydande museibyggnad, ett friluftsmuseum samt ett
gästgiveri. Från 1950 äger museet också Svindersviks
herrgård i Nacka stad. Efter samma moderna princip
för kulturminnesvården bevarar museet på den
ursprungliga platsen Härkeberga prästgård nära
Enköping och en gård i Rättviks socken.
Som kulturminnesvårdande institution har
Nordiska museet givit impulser åt en stor mängd
historiska museer och hembygdsgårdar i in- och utlandet.
Hembygdsrörelsen är ett äkta barn av Nordiska
museet och Skansen. Sedan Hazelius åt
Skandinavisketnografiska samlingen vann världsrykte genom sin
exposition i Paris vid världsutställningen 1878, har
Nordiska museet och svensk folklivsforskning haft
en stadgad position i Europa. Som
forskningsinstitut bedriver museet omfattande fältundersökningar,
vilkas resultat i text och bild samlas i dess arkiv.
Museet äger nu bl. a. över 350 000 fotografiska
negativ. De synnerligen värdefulla samlingarna av
uppteckningar rörande olika yrkesgruppers och
samhällsklassers traditioner och livsföring, utförda av
medarbetare av alla slag ute i landet, ökas ständigt.
Sedan 1919 är tack vare en donation av greve Walther
och grevinnan Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe
inrättad en professur i nordisk och jämförande
folklivsforskning, vars innehavare bedriver akademisk
undervisning. Genom donation av konsul Hj. Wicander
erhöll museet 1940 den för 1890-talets byggnadsstil
karakteristiska villan Lusthusporten, belägen vid
Lejonslätten mellan museet och Skansen. Här inrättades
1942 Institutet för folklivsforskning vid Nordiska
museet i samarbete med Stockholms högskola under
chefskap av den Hallwylske professorn. Museet äger
slutligen ett betydande vetenskapligt bibliotek.
Sedan 1881 har museet utgivit en periodisk publikation,
som 1906 fick namnet Fataburen, från 1931 med
undertiteln Nordiska museets och Skansens årsbok.
Åtskilliga monografier har dessutom utgivits med stöd
av museet; från 1932 samlas flertalet i en serie
Nordiska museets handlingar. Ett motstycke till denna är
serien Acta lapponica. Svenskt liv och arbete heter en
annan, populär skriftserie, i vilken särskilt de
publicerade minnesuppteckningarna av olika
arbetargruppers livsföring väckt stor uppmärksamhet. Den
pedagogiska verksamheten har sedan 1929 ett särskilt
organ i museets undervisningsavdelning under ledning
av en museilektor.
Museets verksamhet finansieras till större delen av
egna inkomster. Statens anslag till Nordiska museet
för budgetåret 1954-55 utgör 404900 kr. för
avlönande av personal och för fältundersökningar.
Stockholms stad lämnar sedan 1905 ett anslag till Skansen
förknippat med vissa förpliktelser gentemot
huvudstadens skolungdom, vilket numera uppgår till 55 000
kr.; för specialändamål har de senare åren olika
till-läggsanslag beviljats. Två stödorganisationer finnes:
Skansenföreningen (Samfundet för Nordiska
museets främjande), bildad 1880, och - för inköp av
värdefullare föremål - Samfundet Nordiska museets
vänner, stiftat 1918.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
