Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norsk konst — ett litet folks stora insats - Måleriet - Nutidskonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253 2 NORSK konst _________________________________________________________________
Gustav Vigelands väldiga
skulpturanläggning i Frognerparken
vid Oslo omfattar hundratals
samverkande grupper och
figurer i sten och brons med en
17 meter hög monolit som
medelpunkt. Även
trädgårdsanläggning, terrasser, trappor
och andra planeringsdetaljer har
utformats av konstnären. I detta
gigantiska verk ville Vigeland
ge en sammanfattning av hela
det mänskliga livet i dess mest
ursprungliga yttringar.
Munthe hade börjat sina utlandsstudier i Düsseldorf
men snart farit vidare till München, där talrika
begåvade unga norska målare samlades på 1870-talet:
Eilif Peterssen, Hans Heyerdahl, Erik
Weren-skiold, Harriet Backer och Th. Kittelsen; de
flesta av dem fortsatte sedan sina studier i Paris och
kom därifrån hem på 1880-talet, medförande
inspirerande lärdomar av det franska friluftsmåleriet,
som de nu frejdigt och framgångsrikt tillämpade på
norska motiv. Harriet Backer, som gärna målade
interiörer, gick längre än kamraterna i färgens
frihet och intensitet. Werenskiold och Kittelsen gjorde
sig kända som utmärkta sagoillustratörer; den förre
jämte den tidigt bortgångne, utomordentligt
begåvade landskapsmålaren Halvdan Egedius, Munthe,
Peterssen m. fl. medverkade med illustrationer till
■en upplaga av Snorre Sturlasons konungasagor
(1896), som för sin tid blev ett nationellt
samlings-tecken (se ill. till Islands språk och litteratur).
Skolade i Paris var likaledes landskapsmålarna
Fritz Thaulow, som tidigt vann internationell
ryktbarhet, och Christian Skredsvig samt den
mångsidige Christian Krohg, vars socialt betonade, av
stark indignation över samhällets orättvisor burna
ungdomsalstring väckte bullersamma stridigheter.
Nutidsko nsten
Edvard Munch (se särskild artikel) väckte ännu
mera våldsam och långvarig strid med det
subjektiva uttryckssättet och den lidelsefulla intensiteten i
sitt måleri, en av de märkligaste nyskapelserna i den
samtida konsten. Bland hans efterföljare i frigjord
och subjektiv färgkonst är Ludvig Karsten, Henrik
Lund, Oluf Wold-Torne och Thorvald Erichsen,
.alla påverkade av nyare fransk konst.
Samma påverkan, bl. a. förmedlad genom Matisse,
ligger bakom den nu medelålders generationens
må
larkonst, som dock hos många konstnärer har fått
ett starkt personligt, ofta djärvt individualistiskt
uttryck, så hos Henrik Sørensen, Jean Heiberg, Axel
Revold, Per Krohg (son till Christian K.), Hugo
Lous Mohr och Alf Rolfsen, många jämnåriga
och yngre att förtiga. Hos de nämnda framträder
ofta ett dekorativt kompositionssätt i förening med
stark och originell fantasi. Märklig är den rika
alstringen av monumentalmåleri från de båda
senaste årtiondena; bland de främsta arbetena i denna
art är Revolds fresker i börshuset i Bergen, Per
Krohgs i Sjømannskolen och i Belysningsverket i
Oslo, Mohrs i Johanneskirkens församlingshus i
Bergen samt - kanske främst - Rolfsens i det nya
kre-matoriet i Oslo. Sørensen har bl. a. utfört
altarmål-ningarna i Linköpings domkyrka. Jämte Sørensen,
Revold, Krohg och Rolfsen har Aage Storstein
och Willy Midelfart utfört monumentaluppdrag i
Oslo nya rådhus. - Dekorativa glasmålningar har
utförts av Fröydis Haavardsholm bl. a. i
Trefoldig-hetskirken i Oslo. Till de främsta stafflimålarna av
en yngre generation hör Erling Enger, Reidar
Aulie, Kai Fjell, Arne Ekeland och Else Hagen.
Den norska skulpturen under 1800-talet är för det
mesta akademisk efterklangskonst. Stephan Sinding,
som anslöt sig till fransk naturalistisk stil, vann
vidsträckt ryktbarhet med sina halvt litterärt tänkta
kompositioner {Fången moder 1888, Två människor
1889). Som Norges märkligaste skulptör skattas
Gustav Vigeland, som i Frognerparken vid Oslo
gett gestalt åt en mäktig, kosmiskt famnande
skulpturdröm, dock överspänd och konstnärligt
överansträngd. Mot andra ideal vänder sig den unga
skulpturen, representerad bl. a. av Örnulf Bast och Anne
Grimdalen. Hennes ryttarstaty i kolossalformat av
Harald Hårdråde företräder en ny och renare
monumentalitet.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
