Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nurmi, Paavo — löparnas konung - Nya Guinea — kannibalernas ö - Civilisationen tränger endast långsamt in i urskogen - Blott omkring 15 000 européer bland 2,5 milj. vildar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2538 NURMI
LÖPARNAS KONUNG
NuRMl, Paavo, på sin tid ansedd som »Löparnas
konung», Finlands alltjämt mest kände idrottsman,
är född i Åbo 1897.
Hans framträdande som toppman 1920, då han i
Antwerpen-olympiaden vann 10 000 m och
terränglöpningen samt blev tvåa på 5 000 m, betecknar en epok
inte blott i löpningens utan i hela idrottens historia.
Nurmi torde ha varit den förste, åtminstone bland
amatöridrottsmän, som helt gick in för idrott. Han
tränade med minutiös omsorg och storslagen energi,
vilket gjorde det möjligt för honom att bli världens
bäste löpare på distanser från 1 500 m till maraton.
Efter att 1923 ha besegrat svensken Edvin Wide i
dueller i Stockholms Stadion, där han visade sin
absoluta överlägsenhet på 1 eng. mil och 5 000 m, nådde
Nurmi 1924 sin bästa form och segrade i
Paris-olympiaden med blott en timmes mellanrum på 1 500 och
5 000 m samt vann vidare laglöpningen på 3 000 m
och terrängloppet. Splittringen på olika uppgifter
gjorde, att han då icke fick tillfälle att metodiskt
inrikta sig på att sätta världsrekord; med all
sannolikhet hade han det året kunnat nå betydligt bättre tider
än vad han presterade.
Under vintern och våren 1925 turnerade Nurmi i
USA och vann 55 tävlingar å rad men förlorade den
56:e och sista (mot amerikanska mästaren A.
Helff-rich på den för finnen alltför korta sträckan 880
yards). Den långa tumén pressade hårt på hans
krafter, och han nådde ej mera sin toppform, blev 1926
slagen av Wide i två lopp i Berlin (de enda
förlusterna mot svensken) samt vann i
Amsterdam-olym-piaden 1928 10 000 m men förlorade 5 000 mot
landsmannen V. Ritola.
Nurmi förklarades 1932 för professionell och kunde
därför inte starta i maratonloppet i Los Angeles, som
han specialiserat sig på. Han tävlade därefter två år
i Finland som »nationell amatör».
Under sin enastående löparbana vann han 7
olympiska guld- och 3 silvermedaljer i individuella lopp
och satte 20 världsrekord, samtliga nu slagna. Hans
förnämsta tider var: 1 500 m 3.52,6, 3 000 m 8.20,4,
5 000 m 14.28,2, 10 000 m 30.06,4, 20 000 m 1.04.38,4
och maraton (40 200 m) 2.23.03,8. Även om dessa
tider numera ej är förstklassiga kvarstår att Nurmis
betydelse som föregångsman i fråga om träning m. m.
varit utomordentligt stor. Se bild s. 1207.
KANNIBALERNAS Ö
Nyå GUINEA [gi-]. Kannibaler, huvud jägare
och andra primitiva infödingar, som bor i hyddor
uppe i träden eller i pålbyggnader långt ute i sjöarna,
påträffas ännu bland de vilda stammar som utgör
större delen av befolkningen på Nya Guinea, näst
Grönland den största ön på jorden belägen strax norr
om det australiska fastlandet. Trots sin storlek och
trots de stora naturtillgångarna och
utvecklingsmöjligheterna har landet endast delvis blivit utforskat,
och dess exploatering är blott påbörjad.
Civilisationen tränger endast långsamt in i urskogen
Längs kusten har åtskilliga stammar påverkats mer
eller mindre av missionärer och plantageägare och
genom sitt arbete på socker- och gummiplantagerna;
men vildarna i det inre står ännu på stenåldersstadiet.
Männen, vanligen nakna så när som på ett skynke
om livet, smyckar sig med halsband och armringar
av snäckor eller tänder; det svarta, krusiga håret
smörjer de in med fett och låter det växa ut till något
som liknar en skräckinjagande mopp. Somliga målar
sina kinder och lutande pannor med röda strimmor
och sticker bitar av vita snäckor genom näsvingarna
för att öka vildheten i sitt utseende. Trots den vite
Storlek. 785.000 km2, ca 2,5
milj, inv., därav 15.000
européer. Största delen av
befolkningen utgörs av
papu-aner.
Exportvaror. Kopra, socker,
gummi; guld, silver, platina.
Karta vid art. Australien.
mannens lagar kokar och äter ännu mången stam då
och då ett besegrat offer, under det andra förtär sina
egna döda. Motvilja mot vatten är ett av de mest
kännetecknande dragen hos infödingarna på Nya Guinea,
som därför gärna bär flätade mattor för att skydda
sig mot regnet. Männen äter avskilda från kvinnorna,
som bär korta utstående kjortelskört av gräs och
uträttar större delen av arbetet både inom- och utomhus.
Blott omkring 15000 européer bland 2,5 milj, vildar
De många stammarna skiljer sig avsevärt från
varandra i fråga om seder, språk och utseende, men
nästan alla tillhör den papua’nska rasen. Jämte
papua-nerna (som fått sitt namn av det malajiska ordet för
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
