Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Närke — mellan Vättern och Hjälmaren - Drag i Närkes allmogekultur - Städerna i Närke - Nötkreatur — vår tids viktigaste husdjur - Hur drivs boskapsskötseln?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_________________________________________________________________ NÖTKREATUR 2555
för skogsbygdens utan även för slättens folk. Många
större herrgårdar uppstod även på Närkeslätten, och
därifrån utgick impulser, som starkt påverkade
allmogens seder. De stora utdikningarna och
torrläggningarna i de centrala bygderna skapade nya stora
odlingsarealer, och vid sidan av detta moderniserade
jordbruk växte nya industrier fram, omformande den
gamla kulturen.
Städerna i Närke
Närke har tre städer: Örebro, Kumla och
Asker-sund. Av dessa skildras Örebro under eget
uppslagsord.
Kumla, som 1 jan. 1953 hade 9063 inv., är den
yngsta av landskapets städer. Dess uppkomst
sammanhänger med den ovan skildrade skoindustrins
uppsving. År 1900 blev orten municipalsamhälle och fick
1942 stadsrättigheter. En betydande del av
befolkningen har sysselsättning i skoindustrin.
Askersund hade 1 jan. 1953 4213 inv. Beläget vid
nordligaste viken av Vättern, var »Eskäsund» redan
på 1300-talet handelsplats för omgivande bergslag.
Under Johan HI:s tid blev orten köping under
Vadstena och fick 1643 stadsprivilegier ävensom monopol
på handeln med järn från kringliggande bergsbygd.
När bergsbruket i Lerbäcks bergslag senare gick
tillbaka, sjönk snart stadens betydelse.
»Vårbete» i Asker, en mellansvensk landskapstyp, vars
pastorala skönhet återgivits av många svenska konstnärer under det
romantiska 1800-talet.
VÅR TIDS VIKTIGASTE HUSDJUR
NÖTKREATUR. Hur boskapsskötsel uppkommit
är en fråga, som ännu inte har slutgiltigt kunnat
besvaras, fastän många hypoteser blivit uppställda. Hos
nutida naturfolk förekommer inte sällan, att ett eller
annat av vildmarkens djur hålles tämjt enbart för
nöjes skull. På så sätt kan det också ha gått till vid
tämjandet av många av de nutida husdjuren.
Religiösa skäl kan också ha varit anledningen; djuren
dyrkades och offrades till gudarna. Nyttosynpunkten
var förmodligen inte den ursprungliga anledningen.
Att en ko nu för tiden ger 5 000 1 mjölk per år är
ingen sällsynthet. Före tämjandet frambringade detta
djurslag troligen inte mer mjölk än de diande
ungarna behövde. De människor, som valde kon till
husdjur, kunde säkerligen inte förutse, att just hon
skulle kunna öka sin mjölkproduktion i så hög grad
som fallet blivit. Denna produktionsstegring har ju
ägt rum efter tämjandet och tagit långa tidrymder i
anspråk.
Givetvis har inte alla djur lika lätt att underkasta
sig den mänskliga viljan, men inte heller alla
folkslag har samma förmåga att tämja djur.
Hur drivs boskapsskötseln?
Hos naturfolken är boskapsskötseln troligen yngre
än åkerbruket. Även de uteslutande boskapsskö-
tande nomaderna har sannolikt övergått från
jordbruk till boskapsskötsel på grund av lokala orsaker,
t. ex. klimatförändringar som omöjliggjort åkerbruk.
Boskapsskötsel och åkerbruk (hackbruk) äger hos
en del naturfolk rum sida vid sida, hos vissa
afrikanska folk som fullt självständiga näringsgrenar.
Vanligen har männen hand om boskapen och
kvinnorna om hackbruket. Först i och med plogbruket
har åkerbruk och boskapsskötsel förenats.
Ännu förekommer inom vidsträckta delar av
jorden boskapsskötsel helt utan eller i obetydlig
förening med jordbruk. Otaliga boskapshjordar betar
exempelvis på Argentinas pampas och oräkneliga
fårhjordar uppföds i Australiens stäpptrakter. Denna
form av boskapsskötsel är extensiv, dvs. fordrar
mycket litet arbete och knappast några byggnader.
Den intensiva boskapsskötseln, som drivs i
förening med jordbruk, kräver däremot stort
bygg-nadskapital och mera arbete. Ett målmedvetet
forskningsarbete pågår emellertid för att minska dessa
kostnader. Man prövar lösdriftsladugårdar, där korna
går lösa i hela ladugården och utgödslingen sker
endast en å två gånger om året. Korna mjölkas här med
maskin, varvid mjölken ledes i direkta ledningar från
juvret till uppsamlingskärlet i kylrummet. Man
experimenterar också med byggande av låghusladugår-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i re gisterbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
