Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oceanien — de tusen öarnas värld - Ett paradis som avfolkats - Melanesien — de svartas öar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE TUSEN ÖARNAS VÄRLD
UCEANIEN. Mitt ute i den väldiga ocean som
utbreder sig mellan Asiens och Amerikas kuster, Stilla
havet, ligger en värld av större och mindre öar
utströdda över en havsyta som är 200 gånger så stor som
öarnas egen areal. De grupperar sig på båda sidor om
ekvatorn i ett sextio breddgrader brett bälte, som
starkt tunnas av mot söder. Om vi med en linje
sammanbinder
Hawaii-Marque’sasöarna-Tuamotu-öama, finner vi, att endast några få isolerade småöar
är belägna öster om linjen, som avskiljer en del av
Stilla havet lika bred som Atlanten. T. o. m. de
östligaste öarna, Påskön och Sala y Gomez, ligger på
mer än 3 500 km avstånd från Sydamerika.
Ett paradis som avfolkats
När vita män först landade på Söderhavets öar,
trodde de sig komna till paradiset. Invånarna var ett
vackert släkte, och några bekymmer för födan hade
de inte. Kokospalmer och brödfruktträd växte
utanför deras hyddor, och vattnen vimlade av fisk och
sköldpaddor, för kläder behövde de inte bekymra sig
i det paradisiska klimatet, och sjukdomar var okända.
Det fanns dock skönhetsfel även i detta paradis.
Grymma och blodiga krig bröt stundom ut mellan
grannstammarna, snabba anfall gjordes stundom av
främmande inkräktare, och på åtskilliga håll förekom
kannibalism. Men vanligen var de leende vildama
vänliga, hederliga och gästfria. Många av de vita
främlingarna fann också så stort behag i de förtrollande
Söderhavsöama, att de slog sig ned bland
infödingarna för resten av sina dagar.
I vår tid är emellertid förtrollningen bruten.
Visserligen ligger öarna alltjämt kringsusade av ljumma
vindar, blomstrande och idylliska men folket, som
levde sitt lyckliga liv i en ständig sommar, har smält
samman och hotar att dö ut. Där för 100 år sedan
tusentals människor levde lyckliga, finns nu bara
några tjog kvar. Med de vitas fartyg följde
sjukdomar - tuberkulos, koppor, spetälska, syfilis och
många andra smittosamma sjukdomar, mot vilka de
isolerade öarnas folk saknade motståndskraft. Det
tomrum som så uppstod utfylldes av främmande
invandrare, och på sina håll har en brokig och delvis
degenererad biandbefolkning uppstått. Till öarnas
omvandling och inlemmande i den övriga
»kulturvärlden» har också bidragit, att en betydande del av Ocea-
Storlek. Ca 220 000 km8 land med omkring 1,7 milj. inv.
utspritt som ösvärmar över en havsyta på ca 45 milj. km2.
Viktigaste ögrupper. I Melanesien: Bismarcksarkipelagen
(tillsammans med North Eastern New Guinea och en del av
Sa-lomonöarna australiskt förvaltarskapsområde, 241 000 km2,
1 103000 inv.), Brittiska Salomonöarna (29 800 km2, 101000
inv.), Nya Hebriderna, franskt-engelskt kondominium (14800
km2, 49 000 inv.), Nya Kaledonien, fransk besittn. (18 700 km2,
65 000 inv.), Fidjiöarna, britt, besittn. (18 200 km2, 298 000 inv.).
— I Mikronesien: Guam, USA (500 km2, 60 000 inv.),
Maria-nerna, Carolinerna och Marshallöarna, som tillsammans
utgör USA:s förvaltarskapsområde Pacific Islands (1 700 km2,
56 000 inv.), Gilbert- och Elliceöarna, britt, besittn. (1 000 km2,
39 000 inv.), Nauru, austral., nya zeeländskt och britt,
förvaltarskapsområde (21 km2, 3 000 inv.). — I Polynesien: USA:s
Samoa (200 km2, 19 000 inv.), Västra Samoa, nya zeeländskt
förvaltarskapsområde (3 000 km2, 83 000 inv.), Cooköarna, nya
zeeländsk besittn. (300 km2, 15 000 inv.), Franska Oceanien,
omfattande främst Sällskapsöarna, Tuamotu- och
Marquesas-öarna (4 000 km2, 63 000 inv.), Tongaöarna, britt, besittn. (700
km», 49 000 inv.), Hawaii, USA (16 600 km2, 500 000 inv.).
Viktigaste produkter. Kopra, bananer, taro; socker, ananas,
kaffe, kakao, kautschuk; pärlor, pärlemor, fisk, trepang
(torkade sjögurkor); fosfat, nickel.
Större orter. Honolulu på Oahu, Hawaiiöarna (248 000 inv,),
Nouméa på Nya Caledonien (10 500 inv.), Suwa på Viti Levu,
Fidjiöarna (11 400 inv.), Papeete på Tahiti, Sällskapsöarna
(12 400 inv.).
Karta. Se färgkarta vid Australien och karta vid Hawaii.
nien under andra världskriget blev krigsskådeplats,
där förbittrade strider utkämpades mellan de
allierade och japanerna och där granater och flygbomber
satte sina spår.
Ur etnografisk synpunkt kan det vara lämpligt att
indela Oceaniens otaliga öar i tre grupper: det i
sydväst belägna Melane’sien, »de svartas öar», det
nordvästliga Mikronesien, »de små öarna», och de östra
ögrupper som sammanförs under namnet PolyneSien,
»de många öarna».
Melanesien — de svartas öar
Från Nya Guinea sträcker sig dessa ögrupper i en
båge mot sydöst över Bismarcksarkipelagen,
Salomonöarna, Nya Hebriderna, Nya Kaledonien och
Fidjiöarna. Till sin uppkomst torde området tillsammans
med Nya Zeeland böra räknas som yttersta zonen av
den till stor del förstörda gamla australiska
kontinenten. Dennas yttre begränsning framträder i de djupa
oceangravar som från Nya Zeeland går upp mot
Sa’-moaöarna. De melanesiska ökedjorna är sålunda de
högsta delarna av de sönderstyckade veckbergen på
denna gamla kontinent och uppbyggs av urberg, gamla
sedimentbergarter samt äldre och yngre eruptiv. De
är också rika på mineral, bl. a. guld och nickel. Tack
vare sitt varma och fuktiga klimat och sin rika vitt-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
