Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nötkreatur — vår tids viktigaste husdjur - Insemination - Kan en ko få 20—100 kalvar per år?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÖTKREATUR 2559
Ladugårdsarbetet kan
rationaliseras genom systemet med
lösgående djur. Djuren går i
stora boxar och gödseln får
ligga kvar i flera månader.
Gödselbädden alstrar betydande
mängder värme, som höjer
temperaturen i ladugården.
Genom att lösgående djur ej
heller kräver så hög
stalltemperatur kan byggnaderna
förbilligas. Ofta ombyggs en gammal
ladugård för lösdrift. Djuren
måste vara avhornade. För
mjölkning finns en särskild
avdelning i direkt anslutning till
mjölkkammare.
sperma kunna användas för att befrukta kor med.
Tjurens sperma under ett år skulle kunna användas
för insemination av 5 000-10 000 kor. En tjur med
lång tjänstgöringstid och god spermaproduktion
skulle kunna bli far till 100 000 kalvar.
Fördelarna med inseminationen är att samma tjur
kan befrukta ett stort antal kor, att säden kan
transporteras lång väg, att de mindre besättningarna har
fått möjlighet att utnyttja bättre tjurar och att korna
står under regelbunden veterinärkontroll. Bland
nackdelarna kan nämnas, att dåliga anlag hos en tjur
kan få stor spridning, innan de upptäcks. Vidare
föreligger risk för inavelsdegeneration och för att en del
gener (arvsanlag) skall gå förlorade, därför att
fortplantningen på den hanliga sidan sköts av ett så
begränsat antal djur.
Man har genom seminverksamheten fått
möjligheter till snabb avkommebedömning av tjurarna.
Bedömningen verkställes på grund av döttrarnas
avkastning, och materialet härför insamlas av
Nämnden för avkommeundersökning av tjurar, NAT. Det
värdefulla material till bedömande av våra djurs
egenskaper och de möjligheter att avelsmässigt
påverka dessa, som semin- och
kontrollföreningsverksamheten ger, utnyttjas av Seminföreningarnas
avels-utredningar.
Kan en ko få 20—100 kalvar per år?
Genom hormonbehandling kan man få en ko att
avge ett 20-tal ägg per ovulation i stället för normalt ett
enda ägg. Om dessa ägg befruktas genom artificiell
insemination och sedan genom transplantation
fördelas på andra kor för fosterutveckling hos dessa,
kan en ko få en mångfald avkomlingar per år. Man
hoppas kunna utveckla tekniken så, att
äggöverföringen inte skall behöva ske genom operation, utan
att ägget kan införas i livmodern via slidan på
samma sätt som sperma nu överföres vid artificiell
insemination. Kanske en dag avelsdjur med goda
arvsanlag skickas som befruktade ägg i ampuller från ett
land till ett annat och överföres till fostermödrar vid
framkomsten. Det har också visat sig möjligt att
utvinna befruktningsdugliga ägg från några veckor
gamla kvigkalvar. Man skulle alltså kunna förkorta
tiden mellan två generationer till endast ett år. Det
gäller i framtiden, då en ko får ett 1 oo-tal kalvar per
år och en tjur kan bli far till 5 000-10 000 st. att
välja de rätta föräldrarna, eftersom endast några få
individer skall svara för hela rasens fortplantning.
Det kommer att bli likriktade avkomlingar, och många
goda anlag kanske försvinner med de djur, som aldrig
får föröka sig. Räcker människans kunskaper till att
göra dessa ingrepp i naturens ordning?
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
