Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oljeväxter — världens försörjning med växtfetter - Den svenska oljeväxtodlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLJEVÄXTER 2569
Rapsen mognar tidigare än
våra sädesslag och verkar
därigenom utjämnande på
arbetsbehovet inom jordbruket. Den
svenska oljeväxtodlingen
täcker nu helt det inhemska
behovet av flytande oljor för
margarinframställning.
linfröskörden mindre än 1 500 ton. Anledningen
härtill var, att rapsoljan, som huvudsakligen användes
för belysning och som smörjmedel, nu utträngdes av
mineraloljor. Som råvara för tvål- och
margarinindustrin mötte den stark konkurrens av billigare,
importerade vegetabiliska oljor. Därtill kom
skadedjurs-angrepp och konkurrens från andra odlingar, främst
sockerbetsodlingen. Med undantag för en kort
upp-blomstring under första världskriget upphörde så
småningom rapsodlingen helt och linfröodlingen så
gott som också.
Avspärrningen från import under andra
världskriget gjorde det nödvändigt att öka den inhemska
olje-växtproduktionen. Därtill kom att före kriget
producerades överskott på spannmål och man ansåg att en
del av spannmålsarealen med fördel skulle kunna
utnyttjas för produktion av importnyttigheter.
Genom växtförädling har vi fått högre avkastande
oljeväxtsorter, och skörden har kunnat mekaniseras,
därför är den inhemska oljeväxtodlingen i dag
konkurrenskraftig. Den täcker nu helt behovet av
flytande olja vid margarinframställningen.
Den svenska rapsoljan anses i kvalitativt avseende
vara väsentligt överlägsen den asiatiska. 1952 svarade
Sverige för av världsexporten av rapsfrö och för
^4 av rapsoljan.
Den värdefullaste av de svenska oljeväxterna är
höstrapsen. Den har högsta avkastningen, såväl
beträffande frö (i medeltal 1 800 kg per ha) som olja
(oljehalt 37-41 %). Höstrapsen betraktades förr som
ett krävande växtslag, som fordrade bördig jord i god
kultur. Under senare år har det dock visat sig, att
höstrapsen kan bli räntabel även på lättare jordar.
Den. fordrar rikligt med gödsel, främst kväve.
Vår
raps hade inte odlats i vårt land före 1942. Den
angrips mycket lätt av skadedjur, som dock kan
bekämpas med kemiska bekämpningsmedel. Höstrybsen
mognar tidigare och är vinterhärdigare än
höstrapsen. Vårrybsen mognar tidigast av de svenska
oljeväxterna och behöver endast tre månader från sådd
till mognad. Under 1940-talets första år var vitsenap
den mest odlade oljeväxten. Den håller emellertid
ca 10 % lägre oljehalt än raps och rybs. Oljan är bättre
än rapsolja för majonnästillverkning. Oljelin odlas
huvudsakligen för framställning av linolja för
mål-ningsändamål. Vallmon har den finaste oljan av
samtliga svenska oljeväxter. Den har emellertid lägre
avkastning och är svårodlad, varför man har upphört
med odlingen.
Under de första åren odlades oljeväxter
huvudsakligen i sydligaste Sverige. År 1942 var således 82 %
av hela arealen förlagd till Skåne. Odlingen har
emellertid förskjutits norrut, så att 1954 var endast 28 %
av den svenska oljeväxtarealen förlagd till Skåne.
Anledningen härtill torde framförallt vara de svåra
insektangreppen på dessa växter i Sydsverige.
Oljeväxterna möter där också svårare konkurrens från
andra grödor.
Sveriges totala oljeväxtareal
Växtslag 1940 1951 1954
Höstraps ................ 60 85 470 57 273
Höstrybs................. —■ 14420 17601
Vårraps .................... — 32 57° 5*94
Vårrybs..................... —- 10 790 1 679
Vitsenap................. -—- 11 070 8 570
Oljedådra ............... — 1 040 —
Vallmo .................. 110 ■—• —
Oljelin ................. 200 20 840 2 279
Summa hektar 370 176 200 92 596
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
