Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pansartrupper — slagfältets rullande fästning - Stridsvagnarnas framtid - De svenska pansartrupperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PANSARTRUPPER 26 I 3
Centurion-stridsvagnen, som infördes i den brittiska armén 1947, fick sin första krigsanvändning i Korea-kriget 1950 — 53.
Den ingår även i de svenska pansartrupperna. Marschhastigheten är 40 km/tim. och vikten 50 ton. En gyrostabilisator håller
automatiskt kanonen inriktad mot målet, oberoende av vagnens rörelser. — 1. Radioantenner. 2. Behållare för verktyg
m. m. 3. 12-cylindrig, 640 hk motor. 4. Vagnchef. 5. Laddare. 6. Skytt. 7. 7,92 mm kulspruta. 8. 8,4 cm
snabbelds-kanon. 9. Rökskjutningsaggregat. 10. Vattenbehållare. II. Kabelrulle. 12. Låda för maskeringsnät m. m. 13. Avgasrör.
14. Bogserwire. 15. Drivhjul. 16. Löphjul. 17. Band. 18. Reservdelslåda. 19. Skyddsplåtar. 20. Periskop. 21. Förare.
22. Bandplattor i reserv. 23. Främre bandhjul.
Stridsvagnarnas framtid
Pansartrupperna har haft ett betydande inflytande
på strategi och taktik. Genom deras insatser har den
rörliga krigföringen upplevat en renässans.
Emellertid har ett stort antal olika pansarbekämpningsmedel
konstruerats, pansarvärnskanoner av olika slag och
olika kalibrar, närstridsmedel med förmåga att slå
igenom decimetertjockt pansar, stridsvagnsminor
m. m., vilket gör, att pansarfordonen inte längre kan
uppträda med samma obesvärade rörelsefrihet som
förr. Trots motmedlens ständigt ökade effektivitet
tillverkas dock stridsvagnar och liknande fordon
alltjämt i stor skala, och pansarförbanden torde, efter vad
som nu kan förutses, säkerligen även i framtidens
krig komma att utgöra en mycket betydelsefull
faktor.
De svenska pansartrupperna
I Sverige går pansartruppemas ursprung tillbaka
till 1922. Då fick nämligen dåvarande
infanteriinspektören bemyndigande att bedriva försöksverksamhet
med stridsvagnar. För ändamålet inköptes ett 1 o-tal
tyska vagnar, vilka sedermera kompletterades med
några franska och brittiska. Det hela försiggick i
blygsam skala, och verksamheten var förlagd till Svea
Livgarde. Småningom tog försöken fastare former och
flyttades 1928 över till Göta Livgarde, där en särskild
stridsvagnsbataljon organiserades.
Mycket som en följd av den snabba utbyggnaden
av pansarvapnet i Tyskland under 1930-talet
utvidgades de svenska pansartrupperna 1939 till att
omfatta en pansarbataljon vid vartdera Skaraborgs
regemente (Skövde) och Södermanlands regemente
(Strängnäs). Dessa båda pansarbataljoner bildade
sedan grunden, när våra pansartrupper sattes upp 1942,
efter det att de tyska pansardivisionema firat sina
triumfer i blixtkriget på kontinentens slättområden.
Ur pansarbataljonerna uppstod nämligen Skaraborgs
pansarregemente (P 4) och Södermanlands
pansarregemente (P 3). 1939 års pansarbataljoner bidrog
också, bl. a. med personal, till de båda andra nya
pansartruppförbanden, nämligen det i Enköping helt
nyuppsatta Göta pansarlivgarde (P 1), som fick ta
upp det 1939 indragna Göta Livgardes traditioner,
samt Skånska pansarregementet (P 2) i Hässleholm.
På den materiella sidan underlättades
organisationen av det nya truppslaget av att stridsvagnar kunde
tillverkas inom landet, varigenom man blev
oberoende av de avstängda importmöjligheterna. En
betydande del av den inhemska industrikapaciteten, bl. a.
vid Landsverk, Scania-Vabis m. fl. företag, togs i
anspråk för pansartruppernas upprustning.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i régisterbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
