Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pansartrupper — slagfältets rullande fästning - Pansarvapnets utveckling - Stridsvagnstyper - Pansarförbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2612 PANSARTRUPPER
Andra världskrigets tyskä’»Panther »-stridsvagn vägde 45 ton
och hade en lång 7,5 cm kanon.
Den sovjetryska 46-tonnaren »Josef Stalin» (JS III) är
bestyckad med en respektingivande 12,2 cm kanon.
Den svenska pansarvärnskanonvagnen (pvkv) är med sin
kraftiga 7,5 cm pjäs väl lämpad för pansarvärnsuppgifter.
Pershing-stridsvagnen på 42 ton har fått sitt namn efter en
av USA:s generaler i första världskriget.
pansarkilarna måste ersättas med mera metodiska
anfall i nära samverkan med infanteri.
Stridsvagnstyper
Stridsvagnar karakteriseras främst av sin förmåga
att ta sig fram terrängledes. Tät, tjockstammig skog,
sankmark, blockterräng, branta sluttningar, djup snö
m. m. begränsar emellertid ofta deras användbarhet.
Det goda skyddet mot beskjutning m. m. samt
förmågan att utveckla en avsevärd eldkraft med
kanoner, kulsprutor m. fl. vapen är andra utmärkande
egenskaper.
Stridsvagnstyperna har varierat åtskilligt under de
år som gått sedan debuten 1916, från små s. k.
tanketter om 3-4 ton till »rullande fästningar» på 70-80
ton. Mellan de båda världskrigen fanns t. o. m.
strids-vagnskolosser på bortåt 100 ton. De visade sig dock
alltför otympliga för praktisk krigsanvändning.
De moderna stridsvagnarna utmärker sig för låg
exteriör, sneda pansarytor, mot vilka
pansargranaterna lätt glider av, tjockt pansar (stundom 150-200
mm), stor snabbhet (60-80 km/tim.) och samtidigt
stor terrängframkomlighet. I regel är de beväpnade
med såväl kanoner som kulsprutor. Pjäserna är i
allmänhet inmonterade i ett rörligt torn, som kan
vridas horisonten runt.
Inbyggda radiostationer säkerställer förbindelse
med andra stridsvagnar och yttervärlden i övrigt.
Utöver den normala typen av stridsvagnar
förekommer en mängd pansrade specialfordon, t. ex.
bandgående pansarvärn, luftvärn, stormartilleri och
amfibiestridsvagnar.
Pansarförbanden
Pansarfordonen, främst stridsvagnarna, utgör
kärnan i de moderna pansarförbanden. Dessa består
emellertid inte endast av stridsvagnar utan i dem
ingår även infanteri-, artilleri-, ingenjör-, motorcykel-,
underhålls- m. fl. förband. Samtliga dessa är
motori-serade, och en stor del av dem brukar vara utrustade
med terränggående fordon.
Pansarförbanden organiseras i regel i operativa
enheter, pansarbrigader, pansardivisioner eller t. o. m.
pansarkårer. Det har stundom även hänt, att man har
opererat med pansararméer, t. ex. i »pansarslaget»
vid Charkov, maj 1942, där det på tysk sida insattes
ca 2 500 stridsvagnar och på rysk sida ungefär
dubbelt så många.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
