Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett inland kring segelbara floder - Befolkning och produkter - Parasiter — naturens snyltgäster - Parasiterna förökar sig enormt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 I 8 PARASITER ___________________________________
endast 29 000 vuxna män. Så långt hade man sålunda
drivits av längtan efter makt och storhet, och det
dröjde länge, innan landet började repa sig. Först
ganska nyligen har man åter uppnått miljonen
invånare.
Sedan förhållandet till grannarna i öster och söder
åter blivit fredligt, blev i stället gränsen mot Bolivia
i’väster ett brännande problem under 1870-talet.
Intressemotsättningen kulminerade även här i ett
blodigt krig, den s. k. Cha’cokonflikten, som utbröt 1932
och nådde sin definitiva avslutning först 1938 genom
skiljedom av sex amerikanska statschefer, däribland
Förenta staternas president. Större delen av det
omstridda området tillerkändes då Paraguay.
De inre förhållandena i landet har även under
senare årtionden bevarat många drag som av ålder
betraktats som typiskt spansk-amerikanska. Diktaturer,
statskupper och klickvälden sätter fortfarande sin
prägel på inrikespolitiken.
Ett inland kring segelbara floder
I likhet med Bolivia saknar Paraguay havskust.
Dock är de båda huvudfloderna Paranå och Paraguay,
de förnämsta källfloderna till La Plata, segelbara till
och med för oceangående fartyg. Den viktigaste
hamnen, huvudstaden Asuncion med mer än 200 000 inv.,
anlöps årligen av omkring 4 000 ångfartyg. Landets
huvuddel är området mellan floderna Paranå och
Paraguay; bördigast är den västra delen av detta
flodland, som består av delvis marskartade lerslätter.
Söderut utbreder sig stora träskmarker. Mellan de båda
floderna går en vattendelare, en utlöpare från
brasilianska höglandet som når upp till nära 700 m ö. h.
Området väster om floden Paraguay till Pilcomayo
och Bolivias gräns, El Gran Chaco, är en flack och
stenfattig slätt, som från ca 300 m sänker sig österut
till 100 m ö. h.
Klimatiskt kan Paraguay sägas ligga på gränsen
mellan tropikerna och det subtropiska området.
Huvudstaden har en sommartemperatur av 270 (dec.)
och en vintertemperatur av 170 (juni). Nederbörden
är rätt stor, 1 300 mm om året. Vintern är torr,
sommaren regnrik. Skogar och savanner omväxlar, det
östra höglandet har gott om regnskog, men särskilt
västerut förekommer även de vanliga
sydamerikanska stäpperna. Jorden är blott i ringa grad uppodlad.
Befolkning och produkter
Sedan landets isolering brutits har en viss
invandring av européer, huvudsakligen italienare och
tyskar, ägt rum, mellan 1905 och 1939 tillsammans
34 000 personer. Huvudmassan av befolkningen är
alltjämt ättlingar av guaraniindianerna eller
mesti-ser; det är också guaranispråket som dominerar på
landsbygden, medan stadsbefolkningen vanligen talar
spanska. Ehuru jorden oftast är bördig, nöjer sig
bönderna i allmänhet med att odla majs, maniok, batater,
ris, socker, sydfrukter och bomull m. m. för landets
eget behov. Viktiga exportvaror är animaliska
livsmedel (torkat kött till Brasilien, corned beef och
köttextrakt till Europa, landet har ca 4 000 000
nötkreatur) samt skogsprodukter, varav garvämne
(quebrachoextrakt [käbratj’å]) och paraguayte
(mate’) utföres i betydande kvantiteter. Det avlägsna
läget samt de dåliga kommunikationerna är svåra
hinder för handeln. Järnvägsnätet uppgår till föga mer
än 1 100 km, landsvägarna är dåliga och oxvagnar
ännu det vanligaste samfärdsmedlet.
NATURENS SNYLTGÄSTER
Parasiter. Med en parasit menar man en växt
eller ett djur, som lever på eller i en annan levande
varelse och livnär sig av denna.
Hur otrevliga parasiterna än är, erbjuder de dock
oerhört mycket av intresse att studera och iaktta. De
förekommer inom en otalig mängd såväl växt- som
djurgrupper. De intressantaste av dem har
emellertid skildrats i artiklarna över de djurgrupper till
vilka de hör (se Flugor, Löss, Maskar, Musslor och
Steklar). - En mängd olika anpassningsformer efter
värddjuren har utbildats. Det finns t. ex. parasiter
som lever på värdarna, såsom loppor och löss, och
som då i stort sett överensstämmer till sin
kroppsbyggnad med övriga representanter av den djurgrupp
till vilken de hör. Det finns återigen andra, såsom
tri-kinen, vilka aldrig förekommer utanför sina värddjur,
eller vissa binnikemaskar, som endast under en kort
period förekommer i det fria såsom ägg.
Anpassningen till det nya levnadssättet kan då bli ganska
betydande. Så saknar binnikemasken
matsmältnings-apparat. Den har denna gemensam med sin värd och
har således sin mage utanför sig.
Parasiterna förökar sig enormt
Andra parasiter lever under en period av sitt liv i
det fria, under en annan period i ett eller flera
värddjur. Utmärkande för de arter vilkas ägg eller ungar
skall komma in i ett nytt värddjur är en enorm
för-ökningsförmåga. Det är ju inte stora utsikter till att
avkomlingarna skall hitta rätt och träffa på de djur
som de skall leva som snyltgäster på. Därför blir
det nödvändigt med ett oerhört slöseri med ägg och
ungar. Hos binnikemasken t. ex. är det som om hela
masken småningom, led efter led, övergick till att bli
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
