Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parasiter — naturens snyltgäster - Parasiterna förökar sig enormt - Högre växter som är parasiter - Många parasiter bland svamparna - Paris — staden som är en värld - I Paris bor flera människor än i hela Schweiz - La Cité, det äldsta Paris, ligger på en ö i Seine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARIS 2619
ägg. Själva djuret är till sist ingenting annat än ett
hölje kring ofantliga massor mikroskopiskt små ägg.
Högre växter som är parasiter
Av växtvärldens parasiter tillhör endast ett fåtal de
högre växterna. Misteln hör emellertid dit, den vackra
upprepat tvådelade växten med vita bär, vilken
brukar säljas på jularna även hos oss och som särskilt i
England blivit den typiska julsymbolen. Men växten
är grön till färgen, vilket visar att den inte helt och
hållet är parasit utan förmår att också själv bereda
näring, stärkelse, av vatten och luftens koldioxid. Till
halvparasiterna hör även sådana till synes oskyldiga
små växter som ögontröst (Euphra’sia officina’lis),
natt och dag (Melampy’rym nemoro’sum) och
andra kovallarter samt höskallra (Rhinan’thus).
Typiska parasiter är däremot snärj eväxterna,
Cuscu’ta-arterna, av vilka den hos oss mest kända arten är
nässelsnärjan, vilken slingrar sig kring nässlor och
en mängd andra växter, skickar korta utskott in i
deras vävnader och suger sin näring ur dem. Parasit är
också vätterosen (Lat hr æ’a squama’ria), som lever
på andra växters rötter, t. ex. hasselns.
Många parasiter bland svamparna
Den växtgrupp inom vilken vi finner de talrikaste
parasiterna är svamparna. De flesta svampar är
visserligen saprofy’ter, dvs. de saknar förmåga att
själva bereda näring och lever av multnande
växt-och djurlämningar. Men redan många hattsvampar
är trädparasiter, t. ex. vissa tofsskivlingar och
trä-tickor. Det är emellertid först bland de lägre
svamparna vi träffar på den stora skaran av parasiter.
Många av dem är svåra skadegörare på våra
kulturväxter, t. ex. rost- och sotsvamparna, som årligen
förstör för miljoner och åter miljoner kronors värde. Dit
får vi även räkna den algsvamp som förorsakar
pota-tisbladmögel samt en annan som ger upphov till
potatiskräfta. Sistnämnda algsvamp kan bilda sporer, som
kan hålla sig levande i jorden ända till 15 år.
Mjöl-daggsvamparna lever på växternas blad och frukter.
Mest känd är krusbärsmj öldaggen, men det finns
också ros-, äppel-, vinranksmjöldagg m. fl. Även många
bakterier parasiterar på växter, men värst för oss är
de bakterieparasiter som förorsakar sjukdomar hos
människor (se Bakterier). Så gör även vissa
djurparasiter såsom binnikemask och trikin.
STADEN SOM ÄR EN VÄRLD
Paris. Den lysande renässansfursten konung Frans I
av Frankrike skrev en gång om Paris: »Det är inte
en stad utan en värld.» Orden nedskrevs
visserligen redan på 1500-talet men de har sin giltighet
ännu i dag. Till Paris vallfärdar folk från alla
världsdelar. Ingen annan europeisk stad har under det
senaste halva årtusendet utövat en tillnärmelsevis så
varaktig och stark dragningskraft på olika slags
människor.
Paris är »stora världens» och nöjets obestridda
metropol, det är livsglädjens huvudstad men på samma
gång också en aldrig sinande inspirationskälla för
vetenskapsmän och konstnärer. Det är kort sagt ännu
i dag hela den intellektuella och konstnärliga
världens stora mötespunkt. Redan under 1300-talet, då vi
saknade motsvarande bildningsinstitutioner i vårt
land, besökte svenska studenter universitetet i Paris.
I vår tid har de svenska studerandena i Paris fått ett
eget hus i stadsdelen Cité universitaire [site’ [-ynivär-sitä’r],-] {+ynivär-
sitä’r],+} dvs. »universitetsstaden».
I Paris bor flera människor än i hela Schweiz
Men Paris är inte blott en av den moderna
kulturens brännpunkter. Som Frankrikes huvudstad,
belägen i hjärtat av landet, har Paris mer än kanske
någon annan europeisk huvudstad blivit hela nationens
medelpunkt. Det är sålunda rikets största
industristad och flodhamn och dess enda miljonstad. På Lud-
vig XIV:s tid räknade staden omkring 500000 inv.,
1846 hade den första miljonen passerats, och 1876
uppnåddes den andra. Själva den inre staden hade
1950 2853000 inv., men inräknas de många
förstäderna, uppgår summan till 6,1 milj., vilket betyder
mer än Vi av hela Frankrikes folkmängd. Paris torde
vara världens tätast befolkade huvudstad.
Koncentrerade till dess område bor fler människor än i hela
Schweiz. Antalet i Paris bosatta utlänningar
(förstäderna inräknade) uppgick före andra världskriget till
närmare 400 000 (italienare, belgier, ryssar, polacker,
spanjorer, nordamerikaner, britter, tyskar). Den
svenska kolonin i Paris uppskattades till ca 2 000
personer.
La Cité, det äldsta Paris, ligger på en ö i Seine
Namnet Paris kommer av pari’sii, ett keltiskt folk,
vars huvudort enligt Caesar var den befästa orten
Lute’tia på en ö i Seine, den nuvarande Citéön, vars
förnämsta prydnad i våra dagar är Notre-Dame
[nåt’-ra dam’], en av de största gotiska katedralerna i
världen. Platsen erbjöd ett utmärkt broläge för den
nord-sydliga trafiken över floden. Här möttes
landsvägstrafik och flodtrafik, vilken senare alltid varit
av stor betydelse för Paris’ utveckling. På stränderna
och kullarna, Montparnasse [mångparnas’],
Mont-martre [mångmar’tr] m. fl., växte staden upp och
utbredde sig på ömse sidor om Seine, som i våra da-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
