Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pascal, Blaise — människans storhet och elände - Den unge matematikern - Klosterbrodern - Paradoxen som religionens uttryck - Patent — hur man får patent på en uppfinning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PATENT 2627
vätskors tryck och visade sin mekaniska begåvning
genom att konstruera en sinnrik räknemaskin. Alla
förutspådde den unge mannen en lysande framtid på
den lärda banan. Så mycket större blev
överraskningen, när han 1654 inträdde i det stränga klostret
Port-Royal utanför Paris, där hans syster
Jacqueline var nunna.
Klosterbrodern
Den religiösa krisen kom likväl inte oförberedd.
1646 hade han börjat studera skrifter av den stränge
katolske teologen Cornelius Jansenius, den s. k.
jan-senistiska riktningens upphovsman, som gjorde ett
starkt intryck på honom. Jansenismen var i hög grad
påverkad av Augustinus’ uppfattning om
människans syndiga natur (arvsynden) och den gudomliga
utkorelsen till salighet eller förtappelse; en starkt
asketisk anda präglade jansenisterna, som med
skärpa vände sig mot tendenserna till moraliskt förfall
inom kyrkan. Dragningen till det ensliga klosterlivet
har måhända hos Pascal ökats genom hans
sjuklighet och leda vid världslivet. Den stora krisen i hans
liv inträdde 1654 och därefter är han död för världen.
Men världen lärde känna honom genom de s. k.
Lettres å un provincial, ett slags sändebrev, som han
från klostrets stillhet riktade mot jesuiternas
hyckleri och dubbelmoral. Breven, som genom sin
vältalighet och bitande ironi förskaffade honom namnet
»Frankrikes Demostenes» och räknas till den franska
litteraturens yppersta polemiska verk, väckte på sina
håll en våldsam förbittring, och det var först efter
stora svårigheter Pascal lyckades få dem tryckta. Men
han överlistade gång på gång jesuiternas spioner, en
gång genom att låta trycka dem i själva
jesuitkollegiets källare.
De sista åtta åren av sitt liv var han sysselsatt med
ett stort apologetiskt verk men hann blott med att till
detta göra spridda anteckningar, som vid hans död
förelåg i oordnat skick. Sju år senare utkom den
första mycket otillfredsställande upplagan av Pensées
(Tankar) och ingen av de många senare textkritiskt
förbättrade och efter materialet bättre grupperade
upplagorna kan göra anspråk att ge någon
fullständig uppfattning om verket i den form författaren själv
tänkt sig det. Den strängt asketiska livsföringen bi-
Blaise Pascal — matematikern och mystikern i Port-Royal.
drog att bryta Pascals svaga hälsa och döden följde
vid 39 års ålder. »Järnbältet med de vassa taggarna,
som han bar om livet, kan vara en symbol för hans
kristendom» (Bohlin).
Paradoxen som religionens uttryck
De här anförda styckena ur Pensées anger dess
grundstämning. Människans situation är orimlig,
motsägelsefull, paradoxal. Men paradoxens lösning
ligger i den religion, som lär, att Gud själv blivit
människa och underkastat sig människans villkor. Detta
mysterium är ofattbart för förnuftet, och därför är
kristendomen på en gång en visdom och en dårskap
(sage et folie). Pascal har aldrig bestritt det
mänskliga förnuftets betydelse, men dess sanna storhet
består i att inse sin begränsning; »så länge det inte når
fram till denna insikt är det svagt». Den djupaste
visdomen är korsets dårskap.
HUR MAN FÅR PATENT PÅ EN UPPFINNING
Patent kommer av det latinska litterae patentes,
öppet brev. Den första patentlagen i världen tillkom
i England 1623. Enligt denna kunde den som själv
gjort en uppfinning eller infört en sådan från
utlandet få monopol för viss tid, men därefter måste han
avstå från sin ensamrätt till gagn för samhället i
öv
rigt. Samma grundsatser återfinns i vår första
svenska patentförordning av 1819. Småningom gjordes
det emellertid gällande, att patent borde ha
internationell giltighet, och då kunde givetvis blott
uppfinnaren eller den som härledde sin rätt från honom
få patent. Till slut avslöts i Paris 1883
»Pariskonven
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
