Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petroleum — vårt viktigaste drivmedel - Oljefyndigheter - Oljeledningar och tankfartyg - Petroleums sammansättning och bearbetning - Bensin och fotogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2656 PETROLEUM ___________________________________
ton, Kuwait med 47 miljoner ton, Saud-Arabien med
46 miljoner ton och Irak med 31 miljoner ton. 1954
förbrukades i Sverige 7 200 000 kbm olja eller nära
fyra gånger så mycket som år 1938. Framför allt har
förbrukningen av eldningsoljor ökats. Sedan 1948
åtgår omkring 60 % av hela vår petroleumimport till
industrins behov och för uppvärmning av fastigheter.
Oljeledningar och tankfartyg
Råoljan bearbetas sällan vid fyndorterna utan
le-des genom oljeledningar (pipe lines) till
raffinerings-anläggningar eller utskeppningshamnar vid haven.
Vanligen är också raffinaderierna placerade vid
kusterna, så att deras produkter lätt kan tappas i
tankfartyg för vidare befordran. I Förenta staterna finns för
närvarande över 300 000 km ledningar för petroleum
och dess produkter och 640 000 km för naturgas. Stora
oljeledningar finns även i Främre Orienten och
Canada. En av de kraftigaste av dessa ledningar är den
Transarabiska oljeledningen eller Tap-line. Den är
1717 km lång, oljan transporteras med en hastighet av
i*4 m i sek. och årskapaciteten är 15 miljoner ton.
Den förbinder oljefälten i Saud-Arabien med en
nyanlagd hamn nära Sidon i Libanon vid Medelhavet.
Oljan måste tidigare från utskeppningshamnar på
västra sidan av Persiska viken transporteras med
tankfartyg först till Indiska oceanen, sedan upp genom
Röda havet samt vidare genom Suezkanalen till
Medelhavet, en färdväg av ca 12 600 km. Nu kan oljan
i stället hämtas vid Mindre Asiens kust i Medelhavet.
Enbart Tap-line beräknas spara in 65 tankfartyg
på vardera 18500 ton. Den för närvarande längsta
oljeledningen finns i Canada mellan Edmonton och
en hamn vid de Stora sjöarna. Ledningen är 1 850
km lång och har en årskapacitet av ca 6 miljoner ton.
Medan oljan till en början så gott som alltid
raffinerades i de oljeproducerande länderna börjar numera
de oljeimporterande länderna i allt större
utsträckning att importera råolja för att sedan själva
raffinera den. Så har vi i Sverige två stora raffinaderier,
Nynäs Petroleum i Nynäshamn och Koppartrans vid
Göteborg med en årlig kapacitet av sammanlagt
1 800 000 kbm.
För transport av petroleum och dess produkter
spelar tankfartygen en allt större roll. Redan finns över
2 500 sådana fartyg i trafik jorden runt. Drygt
hälften av alla fartygsbyggen är för närvarande
tankfartyg. Även storleken på fartygen ökar alltjämt.
Medan ett tankfartyg före kriget sällan var större än
20 000 ton, byggs redan nu på svenska varv fartyg på
över 30 000 ton. I USA, Tyskland och Japan är
oljetankfartyg på ca 50 000 ton under byggnad.
Petroleums sammansättning och bearbetning
Hur petroleum har bildats är man inte riktigt säker
på. En åsikt är, att smärre djur och växter, som
se
dan årmiljoner legat inbäddade i sand- och slamlager,
så småningom sönderdelats och under inverkan av
tryck, temperatur och bakterier omvandlats till
petroleum.
Petroleum är ingen enhetlig produkt utan utgörs
av en blandning av minst ett tusental olika kemiska
föreningar. De flesta av dessa består endast av kol
och väte. De kallas kolväten. Kolatomerna är vanligen
bundna efter varandra i längre eller kortare kedjor.
Ju längre kedjan är, desto högre är föreningens
kokpunkt. Bensin består t. ex. av en blandning av
kolväten med 5 till 8 kolatomer, fotogen med 12-15
kolatomer osv. De enklaste kolvätena med 1 till 4
kolatomer är brännbara gaser, som ofta strömmar ut
då man borrar oljehål. De kallas vanligen naturgaser
och har fått stor betydelse som gasbränsle och som
utgångsmaterial för kemisk industri.
Den uppumpade råoljan är praktiskt taget
användbar i befintligt skick och uppdelas därför först genom
destillation i olika beståndsdelar. Moderna
raffine-ringsprocesser har gjort det möjligt att ur råolja
utvinna 1 ooo-tals olika petroleumprodukter.
Bensin och fotogen
Den första beståndsdel i petroleum som fick större
betydelse var fotogenen. Utan överdrift kan man säga,
att den åstadkom en revolution i människans
levnadssätt. Intill dess den kom i bruk, hade man fått nöja
sig med skenet från den flammande härden eller från
talgdankens flämtande låga. Intetdera inbjöd till
studier eller något mer intensivt hemliv efter mörkrets
inbrott. Med lampans hjälp förvandlade så fotogenen
med ens natten till dag och förlängde härigenom på
sätt och vis människans liv.
Men utvecklingen går numera fort.
Fotogenlampans tid är för länge sedan förbi och nya
belysnings-medel har kommit till användning. I stället för
fotogenen var det en annan produkt ur petroleum, som
ryckte fram i första ledet, nämligen bensinen. I
petroleums barndom var den en besvärlig och på grund
av sin eldfara riskabel biprodukt vid fabrikationen av
lysoljor. Dess så gott som enda användning var till en
början som fläckurtagningsmedel. Under de första
åren hälldes också för miljontals kronor bensin ut i
haven eller brändes upp. De oljekällor, som innehöll
mycket bensin, ansågs därför vara av mindre värde.
Med uppfinningen av bensinmotorn ändrades
förhållandet med ens. Bensinen blev petroleums
viktigaste beståndsdel, och fotogen sjönk till en början allt
mer och mer i värde. Snart lärde man sig dock att
genom upphettning under tryck, s. k. krackning,
sönderdela fotogen i bensin. Motorerna utvecklades
därhän att de fordrade allt förnämligare egenskaper hos
bensinen. Särskilt de hastigt gående moderna
motordrivna flygplanen ställer stora fordringar på det
bensinbränsle de använder. I USA lyckades man lösa pro-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
