Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petroleum — vårt viktigaste drivmedel - Smörjoljor och paraffin - Nya användningsområden - Skifferolja - Syntetiska oljor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2658 PETROLEUM ________________________________________________________________________
erfara under världskriget. Smörjoljans uppgift är att
minska friktionen mellan två mot varandra glidande
metallytor. Oljan utfyller alla ojämnheter och lägger
sig som ett skyddande lager mellan ytorna.
En hel del smörjoljor är rika på par af fin, ett vid
vanlig temperatur fast ämne, som är löst i oljan.
Pa-raffinen »fryser lätt ut», då temperaturen sjunker
och oljan stelnar. Oljan nedkyls därför alltid före
användningen och den utfällda paraffinen avpressas.
Den härvid erhållna gulaktiga massan renas, och man
erhåller en smak- och luktlös, färglös till vit,
halv-genomlysande produkt. Paraffin har stor användning
vid framställning av ljus, bonvax,
förpackningsmaterial och träfiberplattor. Det vaxade papperet är
ogenomträngligt för vatten och används i stor omfattning
till omslag för matvaror, dricksmuggar o. d.
Tuggummi består till större delen av paraffin liksom det s. k.
»bubblegum».
Nya användningsområden
Ehuru petroleum producerats i så stora mängder,
har det dock knappast begagnats som
utgångsmaterial för tillverkning av andra produkter. Det är först
under de senaste 10 åren, som man, framför allt i
Förenta staterna, har börjat utarbeta metoder för ett
sådant utnyttjande. Under senaste världskriget blev
det en enorm efterfrågan på tolue’n (toluo’1),
utgångsmaterialet till det viktiga sprängämnet trotyl.
Toluen hade dittills så gott som uteslutande erhållits
Lagring av råolja sker vanligtvis i cisterner av cylindrisk typ,
som kan rymma ända upp till 35000 m3. Även de färdiga
raffinerade petroleumprodukterna förvaras i sådana cisterner.
Men då det gäller att lagra mer lättflyktiga produkter,
exempelvis petroleumgas, måste de förvaras under tryck i
klot-eller tomatformade cisterner. Rörslingan i förgrunden tar upp
spänningar i godset, orsakade av temperaturväxlingar.
ur stenkolstjära där den dock endast förekommer i
mindre mängd. Amerikanerna utarbetade då en metod
att ur petroleumprodukter framställa toluen, och ur
petroleum erhålls nu mer än tio gånger så mycket
toluen som ur stenkolstjära. Ett annat kemiskt ämne,
som förut så gott som uteslutande erhölls ur
stenkolstjära är bense’n (bensoT). Det är ett viktigt
utgångsmaterial för ett flertal färgämnen och läkemedel (t. ex.
acetylsalicylsyra). Även bensen kan man nu
framställa i obegränsade mängder ur petroleum. En annan
viktig produkt, som nu även kan framställas ur
petroleum, är ety’lalkohol (etano’1). 1950 framställdes i
USA över 300 000 ton etylalkohol ur en gasformig
förening, ete’n (etyle’n), som erhålls som biprodukt
vid krackning. Som inledningsvis nämndes framställs
ur petroleumprodukter numera även stora mängder
konstgjord kautschuk och olika slags plaster.
Skifferolja
Litet varstädes på jorden förekommer s. k.
bitu-minösa skiffrar. Vid upphettning av sådan skiffer
erhålls en produkt, skifferolja, som visar stora
likheter med petroleum. Ur denna kan bl. a. råbensin och
olika eldningsoljor framställas. I Sverige finns
framför allt vid Kvarntorp i Närke stora mängder sådana
skiffrar (alunskiffer med 4-6 % bitumen). De har i
större skala börjat bearbetas för oljeutvinning och
efter full utbyggnad kan Kvarntorp årligen producera
ca 105 000 m3 oljeprodukter, motsvarande ca 2 % av
Sveriges förbrukning av petroleum. Alla vårt lands
skiffertillgångar beräknas innehålla något över 400
miljoner ton olja och kommer på sjätte plats i världen.
Syntetiska oljor
Petroleum har som sagt bildats under alldeles
säregna förhållanden för flera miljoner år sedan och
förekommer följaktligen endast i begränsade
mängder. Farhågor att oljekällorna småningom kommer att
vara uttömda är säkerligen berättigade och man har
börjat se sig om för att ur annat, mera rikligt
förekommande material kunna framställa produkter som
kan ersätta petroleum. De flesta metoderna grundar
sig på stenkol som utgångsmaterial. Så kan man
genom s. k. lågtemperaturdestillation av stenkol vid ca
5000 erhålla en tjärliknande produkt,
lågtemperatur-tjära, varur ett stort antal petroleumliknande
produkter kan framställas. En annan metod är
Bergiusme-toden. Enligt denna behandlas en gröt av
stenkols-pulver i olja med vätgas under högt tryck och hög
temperatur. Kolet tar härvid upp väte och omvandlas
i olika oljeliknande produkter. Största framgången
synes dock den av Fischer och Tropsch utarbetade
metoden ha fått. Enligt denna metod får kolmonoxid
och vätgas (t. ex. vattengas ur en gasgenerator)
kemiskt reagera med varandra vid närvaro av vissa
katalysatorer och vid måttligt tryck och tämligen låg
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
