- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 5. M - P (2233-2776) /
2711

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska partier — medborgaren och statens styrelse - Partiernas riksorganisationer - Förhållandet mellan riksparti och riksdagsgrupp - Partiernas propaganda - Partichefer och partipampar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

_______________________________________________________________________ POLITISKA PARTIER 27 II

kongresserna fungerar en partistyrelse. Som ett led
mellan de centrala och lokala organen finns
distrikts-organisationer. Dessa sammanfaller ofta med
andra-kammarvalkretsarna och innefattar ett större eller
mindre antal lokalföreningar.

Partierna har även särskilda ungdoms- och
kvinnoorganisationer, som i regel är representerade i de
olika instanserna.

Cirka 5/3 av väljarkåren är fast organiserad i något
av de politiska partierna. Bondeförbundet och
socialdemokratiska partiet - det sistnämnda till stor del
beroende på kollektivanslutning från
fackföreningarna - har relativt sett det största antalet partianslutna,
folkpartiet det minsta.

Förhållandet mellan riksparti och riksdagsgrupp

Rikspartiernas kongresser har att besluta om
partiets program och ställningstagande i viktigare frågor.
Vad beträffar partiets praktiska politik har dock
riksdagsgrupperna i regel det avgörande ordet. Detta är
ganska naturligt då tiden mellan kongresserna kan
vara tämligen lång och då i stort sett samma
personer tillhör ledningen både inom riksdagsgruppen och
riksorganisationen. Av största betydelse härvidlag är
att samme man regelmässigt utses som ordförande i
båda organisationerna, vilket, förutom att det
bidragit till ett harmoniskt förhållande mellan dem, gett
partiledaren en mycket stark och auktoritativ
ställning. För riksdagsmännen i gemen har givetvis
partikongresser sitt stora värde genom att de vid dessa
blir förtrogna med åsikterna inom partiets bredare
lager.

Partiernas propaganda

Tiden närmast före de allmänna valen mobiliserar
partierna alla sina resurser. De betjänar sig i
valkampanjen av en mångfald propagandamedel. Väljarna
bearbetas med valhandböcker, valupprop, broschyrer
och flygblad samt erhåller genom affischering en
slag-ordsmässig påminnelse om vad valet gäller. Landet
runt hålls valtal och ofta anordnas i anslutning
härtill s. k. lättare underhållning (valfilmer etc.), vilket
samlar en publik, som eljest inte nås av den politiska
förkunnelsen. Vid de senaste valen har
radiodiskussion mellan partiernas ledande män tilldragit sig stor
uppmärksamhet. Ytterligare en viktig kugge i
propagandamaskineriet utgör den personliga bearbetningen,
som stundom bedrivs systematiskt efter
anvisningar från partierna. Själva valdagen uppbådas vidare
ett stort antal partimedlemmar för att dela ut
valsedlar, transportera sjuklingar och åldringar till
vallokalen, stöta på dem som dröjer med sin
röstning etc.

Det förestående valet sätter även sin prägel på
tidningarna. Av den svenska nyhetspressens totala
upplaga på drygt 3,5 miljoner exemplar representerar

Partiställningen i Riksdagens första kammare 1912—1954

Är Högern [-Folkpartiet (Liberaler, Frisinnade) Bonde-förbundet (Jordbrukarnas Riksförbund) Socialdemokrater Kommunisterna (Vänstersocialister, socialister)-] {+Folk- partiet (Libera- ler, Fri- sinnade) Bonde- för- bundet (Jord- bru- karnas Riksför- bund) Social- demo- krater Kom- munis- terna (Väns- tersocia- lister, socia- lister)+}
1912 87 51 12
1918 A .... 88 45 17
1919 B .... 38 41 19 49 3
i922 41 38 l8 50 3
1929 49 3i 17 52 1
1939 41 15 24 69 1
1944 30 15 21 83 1
1949 24 18 21 84 3
1954 16 27 25 79 3

Partiställningen i Riksdagens andra kammare 1912—1954

Är Högern [-Folkpartiet (Liberaler, Frisinnade) Bonde-förbundet (Jordbrukarnas Riksförbund) Socialdemokrater Kommunisterna (Vänstersocialister, socialister)-] {+Folk- partiet (Libera- ler, Fri- sinnade) Bonde- för- bundet (Jord- bru- karnas Riksför- bund) Social- demo- krater Kom- munis- terna (Väns- tersocia- lister, socia- lister)+}
I9J2 65 102 64
T9J4 86 70 73
1915 86 57 87
i9l8 59 62 12 86 I I
1921 70 48 30 75 7
1922 62 41 21 93 13
1925 65 32 23 104 5
1929 73 32 27 90 8
1933 58 24 36 104 8
1937 44 27 36 112 11
1941 42 23 28 134 3
1945 39 26 35 115 15
1949 23 57 30 112 8
1954 3i 58 26 110 5

Partiställningen vid första riksdagen efter respektive val har
fr. o. m. 19II års val haft ovanstående utseende. Det bör
observeras att 1921 års val var det första efter 1918 års
för-fattningsuppgörelse och det första sedan kvinnorna fått
rösträtt.

endast 5 % partipolitiskt neutrala tidningar.
Folkpartitidningarnas upplaga utgör 50 % av den totala
upplagan. Motsvarande siffror är för högern 23 %, för
bondeförbundet 4 %, för socialdemokraterna 16 %
och för kommunisterna 2 %.

Ett mått på valpropagandans förmåga att aktivisera
medborgarna är valdeltagandet. Medan vid
sekelskiftet omkring 40 % av den då obetydliga
valmans-kåren begagnade sin rösträtt, deltog i valet 1921 62 %
av männen och 47 % av kvinnorna. Det hittills högsta
valdeltagandet ägde rum 1948, då närmare 83 % av
de röstberättigade, dvs. nära 4,4 miljoner medborgare,
lämnade sina röster.

Partichefer och partipampar

I spetsen för första kammarens protektionistparti
fr. o. m. 1900 stod Chr. Lundberg och fr. o. m. 1908

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 18 10:55:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-5/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free