Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pompeji och Herculaneum — vad Vesuvius’ aska bevarat åt eftervärlden - Den stora katastrofen - Få offer i Herculaneum, många i Pompeji - Multnade människor återuppstår i gips - Lättare att gräva fram Pompeji
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2716 POMPEJI och HERCULANEUM ___________________
»Vi måste jämt och ständigt stiga upp och skaka av
oss, annars skulle vi blivit betäckta därav och kvävda
under dess tyngd ... Slutligen förtunnade sig den där
svarta tjockan liksom till rök eller dimma och
försvann. Därpå blev det vänlig dager, och till och med
solen glänste fram, blek likväl liksom vid
solförmörkelse. För de ännu ovant irrande ögonen föreföll allt
förändrat, täckt som det var av djup aska, liksom av
snödrivor.»
Under detta väldiga asktäcke låg en mängd
människoboningar begravda, däribland två hela städer:
Pompeji, en välmående handelsstad av ungefär
samma storlek som Östersund, och Herculaneum, en
mindre stad men omgiven av rika villor. Pompeji var
beläget tre kilometer från Vesuvius’ fot på en
tämligen hög bergås. Någon lavaström nådde inte dit. Men
staden blev det oaktat nästan helt begravd av det
väldiga askregn som strömmade ned över nejden. Jämte
den vulkaniska askan regnade även en ofantlig mängd
små porösa pimpstenar ned, och allt detta räckte mer
än väl till att begrava hela staden Pompeji. Men
byggnaderna tog inte någon större skada av detta
begrav-ningstäcke. Staden är nu till största delen utgrävd,
och man finner husens väggar med de tusentals
vackra väggmålningarna och de i smakfulla
mosaikmönster lagda stengolven rätt väl bevarade. Någon brand
har husen inte råkat ut för. Visserligen ser man på de
flesta ställen, att taken och övervåningarna störtat in,
vilket har skett till någon del genom den åtföljande,
dock denna gång relativt lindriga jordbävningen men
till väsentlig del genom den begravande stoftmassans
tyngd - på sina ställen ligger askan och
pimpstens-lagret flera meter tjockt över husen - samt till sist
därigenom att takbjälkarnas trävirke under seklernas
lopp multnat sönder, varefter övervåningarna med vad
däri var störtat ned.
Värre var det med Herculaneum. Denna stad, som
låg alldeles invid foten av Vesuvius, blev överhöljd
inte bara av pimpsten och aska utan också av
strömmar av slam, som sedan hårdnat till ett fast skal. Det
kan då se besynnerligt ut, att man i Herculaneum
finner så få spår av omkomna människor, medan i det
från Vesuvius längre bort belägna Pompeji rester av
inemot 2 000 människor påträffats.
Få offer i Herculaneum, många i Pompeji
Men just närheten av vulkanen gjorde, att
hercula-nenserna genast greps av panik och störtade ned mot
den närbelägna havsstranden, där de tillgrep alla
tillgängliga båtar och flydde på havet eller sprang för
livet utefter Napoligolfens buktande stränder så långt
de kunde i riktning från Vesuvius. Troligen har
befolkningen i Herculaneum på detta sätt tämligen
allmänt räddat sig åtminstone ut ur staden. I Pompeji
tycks människorna inte ha haft så bråttom att fly.
De befann sig ju ett stycke ifrån Vesuvius och
tor
de ha föreställt sig, att utbrottet snart skulle gå över.
På annat sätt kan man inte förklara, att så många gått
ned i källare och underjordiska valvgångar, liksom vid
nutida bombanfall från luften. När de fann, att
askregnet inte upphörde, försökte de komma upp, men
då var det i flera fall för sent. I en källaröppning fann
man vid utgrävningen hopade intill varandra inte
mindre än 35 skelett, och för några år sedan
upptäckte man i en underjordisk korridor en mängd
skelett kringströdda. I närheten påträffades i december
1930 de massor av dyrbara, konstfullt arbetade
silverkärl som nu är en av huvudsevärdheterna i Neapels
museum. Redan 1895 påträffades en mycket stor
silverskatt, mer än ett nittiotal konstnärligt arbetade
silverfat, skålar, bägare, skedar etc. Värdet av dessa
fynd, som gjordes i en antik villas ruiner i Boscoreale
nära Vesuvius, kan bedömas därav att samlingen
inköptes av en mecenat för omkring 350 000 kr. och
skänktes till det stora Parismuseet Louvren. Fyndet
låg i en till största delen förmultnad säck, och
där-bredvid låg skelettet av en man samt ett skrin med
guld- och silvermynt. Mannen hade plockat samman
allt detta och därvid fördröjt sig så länge, att han
kvävdes vid ett nedslag av askmassorna. I ett annat
hus låg skelettet av en kvinna med gyllene armringar,
omgivet av en mängd dyrbara smycken, vilka hon
varit alltför angelägen att få med sig vid flykten, som
därigenom fördröjts.
Multnade människor återuppstår i gips
Av de omkomna finns endast kranier och
skelettdelar kvar, någon gång även håret. När man under
utgrävningen kommer till ett ställe där en död kropp
legat, finner man därför vanligen endast ett tomrum
med kraniet, några benrester och för övrigt »en
handfull stoft». Den omgivande askmassan är numera
förhårdnad, och man kan därför utan svårighet bortrensa
hålets innehåll och ingjuta gipsmassa som fyller hela
håligheten. Sedan denna massa torkat, söndertages
den hårdnade, omgivande askmassan, och på detta sätt
får man en trogen gipsavgjutning av den omkomne
som visar honom i den ställning vari han befunnit
sig i dödsögonblicket.
Lättare att gräva fram Pompeji
Då det lager av aska och pimpsten som täcker
Pompeji endast uppgår till 4-5 m, har det varit lätt
att gräva sig ned till den begravda staden, under det
att Herculaneum däremot i det längsta trotsat
försöken, därför att det mäktiga och hårda tufftäcket
under tidernas lopp utnyttjats som grund för nya
byggnader. Delar av inte mindre än två under senare tid
byggda städer, Portici och Resina, står nu med sina
hundratals bostäder på det vulkaniska täcke av 20 m
mäktighet under vilket det antika Herculaneum
sover sin snart nittonhundraåriga sömn. På ett och
an
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
