Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pompeji och Herculaneum — vad Vesuvius’ aska bevarat åt eftervärlden - Lättare att gräva fram Pompeji - Hur städerna återupptäcktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POMPEJI och HERCULANEUM 2 7 I 7
nat ställe, där nyare byggnader saknats eller där
tillfälliga öppningar av en eller annan anledning gjorts,
har dock grävningar företagits, vilkas utomordentliga
utbyte i påträffade konstverk av brons och marmor
visar, att storartade resultat skulle kunna vinnas, om
man vore i stånd att avlägsna det begravande täcket
över Herculaneum, där människorna flydde i
ögonblicklig panik utan att hinna rädda något nämnvärt.
Det skick vari vi nuförtiden vid utgrävningen finner
Pompeji är helt enkelt det vari antiken lämnade det
såsom tillräckligt utplundrat. Dock finns det även där
hus som ligger orörda sedan katastrofen - där t. o. m.
lunchmaten ännu står på bordet - hus vilkas alla
invånare gick under eller som genom sitt läge varit
svåråtkomliga.
Hur städerna återupptäcktes
År 1709 upptäcktes Herculaneum för första gången
i nyare tid. Då man skulle gräva en brunn i Resina,
kom man helt plötsligt ned i en antik teater, där det
fanns en mängd statyer. Man tog upp statyerna, som
med tiden hamnat i olika europeiska museer. En av de
först upphalade är den utsökt vackra
Herculanensi-skan i Dresden, en smakfullt draperad staty av en
förnäm dam. Och man plundrade den underjordiska
teatern inte bara på dess statyutsmyckning utan även på
dess marmorbeklädnad.
Under åren 1738-65 föranstaltades mera
omfattande utgrävningar: man satte i gång med att gräva
gångar i det hårda tufflagret och upptäckte bl. a. en
rikt utrustad antik villa med en mängd utmärkta
byster och statyer i brons och marmor samt ett helt
bibliotek av omkring 1 800 papyrusrullar med filosofisk och
estetisk litteratur. Dessa antika böcker har dock
endast till ringa del kunnat dechiffreras. När man
försöker rulla upp dem vill de lätt smulas sönder, halvt
förkolnade som de är. De utomordentligt värdefulla
bronskonstverken (av filosofer, statsmän och andra)
har till stor del hamnat i det forna kungliga museet,
nu nationalmuseet i Neapel. Av oro för att husen i
staden Resina skulle störta in avbröt man dock denna
äldre utgrävning liksom de senare på 1870-talet
påbörjade.
Vid de från 1927 under ledning av A. Maiuri
återupptagna systematiska utgrävningarna i Herculaneum
har flera hus i staden Resina exproprierats för att
vidga utgrävningsområdet.
Många enastående rika och intressanta fynd har
gjorts av möbler, konstverk och husgeråd. Bl. a. har
man påträffat trädörrar med utomordentligt fint
snickeriarbete.
Man har senast arbetat med den del av den antika
staden som låg närmast havet. Den ovannämnda rika
villan låg längre upp, strax utanför staden uppåt
Vesuviussluttningen. Meningen är att efter
frilägg-ningen av hamnkvarteren expropriera de nutida hu-
Några gipsavgjutningar av vid Pompejis undergång
omkomna människor. Överst en kvinna och därunder en man.
Nederst t. v. avgjutning av en hund, som varit bunden och
ej kunnat slita sig loss. Nederst t. h. en man som sökt skydda
sig mot den kvävande röken och de vulkaniska ångorna
genom att dra manteln för munnen.
sen ovanför den trakt där man på 1700-talet inte
vågade fortsätta undermineringen. Där torde nya ännu
större fynd vara att vänta.
Arbetet med bortarbetande av de stenhårda lagren
kan nu ske med hjälp av moderna maskiner och
annan teknisk apparat, som äldre tider saknat.
Pompeji återupptäcktes 1748. Sporadiska
grävningar företogs där då och då under senare delen av
1700-talet, men verklig fart tog arbetet först under åren
1806-15, då bl. a. Forum (torget) och dess omgivande
portiker och monumentalbyggnader blev fullständigt
utgrävda.
Från 1860 har vetenskapligt ledda grävningar
nästan oavbrutet ägt rum i Pompeji, som nu är till
omkring två tredjedelar frilagt. Ehuru de lösa
föremålen och konstverken, däribland de flesta statyerna, av
vilka det på stadens torg fanns inte mindre än 14,
redan i forntiden blivit bortförda, har dock ett rikt
utbyte erhållits vid dessa utgrävningar. Inte minst
intressanta är de komfortabla, med centralvärmeledning
(varmluft genom tegelrör i väggarna) försedda
badhusen (termerna), det ena även försett med stor
idrottsgård (palaestra) och klotspelbana (ett slags
kägelbana med ett stort stenklot).
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
