Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Portugal — en liten stat med ett stort förflutet - Ur Portugals historia - Portugals kolonier - Post — världens bekvämaste förbindelse - Postväsendets uppkomst - Brevhemligheten införes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POST 2723
Därtill kommer Azorerna och Madeira (tillsammans
584000 inv. 1950) i Atlanten, vilka dock räknas som
delar av det portugisiska moderlandet.
Ango’la eller Portugisiska V Östafrika söder om
Kongoflodens mynning (se karta vid Afrika) är en
kvarleva från Portugals storhetstid under de stora
upptäckternas tidevarv. Kongoområdet upptäcktes av
portugiser 1482; 1491 anlände dit en expedition av
soldater, missionärer och kolonister. Kolonin Loan’da
grundades 1576 och har sedan tillhört Portugal utom
åren 1641-48, då den hölls besatt av holländarna.
Området, som i sin nuvarande utsträckning är nästan
tre gånger så stort som Sverige, är ett föga utvecklat
savann- och stäppområde med tropisk regnskog i norr
och öken i söder. Främst produceras kaffe, majs,
socker, palmolja och palmkärnor; därjämte även
bomull, vete, tobak, kakao och sisalhampa. Omkring 45 000
européer och 30 000 mulatter utgör det europeiska
inslaget i befolkningen, som i övrigt främst består av
bantunegrer och i sydöst lågt stående buschmän.
Huvudstad är S. Paulo de Loanda, blivande huvudstad
Huambo (Nova Lisbo’a). Järnväg går från LobFto,
ändstation för ångbåtslinjer från Belgien, till
Elisa-bethville i sydligaste Kongo, huvudorten för
Kata’nga-området.
Mozambique [måsambik’] eller Portugisiska
Östafrika upptäcktes av Vasco da Gamas expedition i
mars 1498 och koloniserades 1505. Genom
Versailles-freden utökades området med en del av f. d. Tyska
Östafrika. Ehuru även detta stora område är föga
exploaterat ger dock plantagekulturen gott utbyte
Portugals kolonialvälde i forna dagar och i vår tid.
av i stort sett samma produkter som Angola; även
bergsbruket har här stora möjligheter. Numera
utgör zulu’erna det dominerande folkelementet.
Huvudstad är Lourengo Marques [låräns’så marke’sj]
(omkr. 50000 inv.). Från Lourengo Marques går
järnvägar till Pretoria och Rhodesiabanan i
Trans-vaal. Under boerrepublikernas tid hade de större,
även politisk, betydelse än nu. Även från Beira [-[bej’-ra]-] {+[bej’-
ra]+} går järnvägar till Rhodesia (Salisbury). Av
Portugals övriga kolonier ligger Maca’o på en ö med
samma namn i Kantonflodens mynning (erövrad 1557)
och T imor på östra delen av ön Timor bland
Sunda-öarna. Go’a och Di’u jämte Dama’n på västkusten
av Främre indiska halvön är betydelselösa rester av
Portugals indiska välde. Goa erövrades 1510 av
d’Albuquerque, Diu 1515. Export av kopra och
manganmalm.
VÄRLDENS BEKVÄMASTE FÖRBINDELSEMEDEL
Höst. »Som ett brev på posten» är ett uttryck som
man ofta använder för att ange något som man med
säkerhet kan räkna på. Genom pålitligheten och
snabbheten i förmedlingen av det skrivna och tryckta
ordet har postväsendet genom tiderna varit och
förblivit en mäktig kraft i den kulturella och ekonomiska
utvecklingen. Enbart i vårt land uppgår antalet
postförsändelser per år till över 1^2 miljard.
Postväsendets uppkomst
En organiserad förmedling av skrivna meddelanden
kan spåras mer än 1 000 år före vår tideräknings
början. I Ninives och Babylons ruinhögar har man
funnit omkr. 4 000 år gamla lertavlor med kilskrift, vilka
kan anses utgöra brev i detta ords nutida bemärkelse.
T. o. m. fodral av bränd lera med adressatens namn
angivet i kilskrift - en motsvarighet till våra kuvert
- har hittats. I Egypten, Persien och Kina fanns tidigt
postinrättningar. Under en av sina resor fann Sven
Hedin i Lou-Lan (Östturkestan) kinesiska brev,
skrivna på trästavar och papper omkring 275 e. Kr.
Av de här avbildade trästavarna utgör den andra från
vänster en av en posttjänsteman skriven redogörelse
för avsända privatbrev.
I det romerska världsväldet utvecklades
småningom en statlig och välorganiserad kurirpost. Det
latinska uttrycket posita statio equorum, dvs. anordnad
uppehållsplats för hästar, kom sedan i förkortningen
post att avse icke endast förmedlaren av ett
meddelande utan även meddelandet självt.
Under medeltiden inträdde en tillbakagång.
Visserligen underhölls postinrättningarna av regeringarna,
likaså av vissa universitet (bl. a. Paris’), städer och
skrån, men privata brev måste i stor utsträckning
anförtros åt resande köpmän eller särskilda kurirer.
Brevhemligheten införes
Mot slutet av 1400-talet blev medlemmar av den
italienska släkten Taxis (el. Tassis) anlitade vid
förvaltningen i de habsburgska arvländerna, speciellt
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
