Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Post — världens bekvämaste förbindelse - Postkontor på landet och i staden - Potatis — föda från nya världen - Från Sydamerika till Europa — från Europa till Nordamerika - I hemlandet flerårig — här ettårig - Hur skall man få tag i god matpotatis?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 728 POTATIS ________________________________________________________________________________
Och hur är det med pålitligheten och säkerheten
i denna verksamhet? Av i generalpoststyrelsen 1951
behandlade 19 000 reklamationer avseende
postanvisningar och postgirorörelsen utreddes samtliga.
Den franske historikern Alexis Belloc
karakteriserar posten, allmänhetens tjänare, med följande ord:
»Posten har med rätta erövrat en så väsentlig plats
i vår samhällsorganisation, att tanken rentav vägrar
att fatta möjligheten av att en civiliserad stat kan
existera utan detta värdefulla redskap.»
För några år sedan fann man i Sydafrika en
mycket stor diamant. Hur skulle man säkrast kunna
transportera den till Europa? Jo, man sände den i ett brev
på posten.
År [-Sjö-ledes-] {+Sjö- ledes+} Med
postdiligens Annan
landsvägs-postför. Å
järnväg Luft-ledes
i875 3.8 0.7 7>i 5.7 ■—
I9OO 6,5 — 8,7 21,7 —
19IO 7.2 — 12,8 28,1 —
1920 4,0 — 14.9 28,0 0,01
1930 4.9 2,6 20,6 32,6 0,7
194° 1,6 3,9 32,6 35.0 0,8
*95° 0.9 6,0 41,4 44,9 0,5
J953 0,5 6,4 42,6 43.1 0,8
Taballen visar antalet postförda kilometer (milj .km) inom
landet. Diligenstrafiken, som helt upphört under åren 1900—
1920, återupptogs då postverkets gula bussar insattes för att
sköta distribueringen av posten huvudsakligen i Norrland.
FÖDA FRÅN NYA VÄRLDEN
HOTATIS. Potatisens hemland är Sydamerika, där
den var kulturväxt redan vid tiden för Kristi
födelse. Till Europa fördes den av spanjorerna och
portugiserna. Man vet säkert, att potatis odlades i
trakten av Salamanca i Spanien 1572. Troligt är, att
den redan under 1560-talet varit införd i dessa
trakter. I Italien, dit den förts från Spanien, fanns den
ungefär samtidigt. England fick sin första potatis på
1580-talet; det tycks ha varit sir Walter Raleigh, den
kände sjöhjälten från drottning Elisabets tid, som
medförde den till sitt hemland.
I Sverige omtalas potatis för första gången på
1600-talet av Olof Rudbeck. Plantan fanns då som en
botanisk raritet i Uppsala botaniska trädgård. År 1724
infördes den till oss av de franska vävare som Jonas
Alströmer införskaffat till trakten av Alingsås.
Odlingen hos oss tog dock inte fart förrän under senare
delen av 1700-talet, då en del missväxtår gjorde den
främmande plantan populär. Det som framför allt
bidrog till potatisens utbredning var att den kunde
användas till framställning av brännvin.
Från Sydamerika till Europa — från Europa till
Nordamerika
Egendomligt nog kommer den potatis som man
odlar i Nordamerika från Europa, i det den medfördes
av de kolonister som emigrerade på 1600-talet.
Vårt svenska namn potatis har vi fått från det
engelska potato, vilket i sin tur härletts från ett spanskt
ord patata, som är namnet på rotknölarna av en
tropisk växt, batat. Bataterna är söta och går därför
också under benämning sötpotatis. I Skåne kallar man
potatis för panntoffler, ett ord som hänger samman
med det danska kartofler och det tyska Kartoffel.
Detta namn kommer från det italienska tartufolo,
vilket betyder tryffel. Det är tydligt, att en förväxling
ägt rum även i detta fall. Av lantbefolkningen kallas
potatisen stundom jordpäron, vilket svarar mot
jordäpplen på andra språk, t. ex. tyska: Erdapfel,
danska: Jordæble och franska: pomme de terre.
I hemlandet flerårig — här ettårig
I sitt hemland är potatisen flerårig, här odlas den
som en ettårig växt. Potatisarna är de uppsvällda
spetsarna av underjordiska grenar. För-att dessa inte
skall komma upp till markytan och utvecklas till
gröna delar, kupas jorden kring plantan, innan den
ännu vuxit så långt. Ögonen på potatisen är knoppar,
som nästkommande vegetationsperiod utvecklas till
nya grenar. Sedan växten blommat, sätter den frukt
i form av gröna bär, vilka liksom övriga gröna delar
av växten innehåller giftet solanin. När växten först
odlades i vår världsdel, begicks en del misstag, i det
att man åt dessa frukter i stället för de
underjordiska delarna. I regel förökar man potatisen med
hjälp av jordknölarna, men då det gäller att
framställa nya sorter genom korsning, använder man sig
av frösådd. Man strävar inom växtförädlingen efter
att få fram sorter, som kan tåla några minusgrader.
Hur skall man få tag i god matpotatis?
Det finns ett tusental sorter potatis, som är
föremål för odling. De skiljer sig med avseende på både
de ovan- och de underjordiska delarnas beskaffenhet.
Färgen, storleken, formen på knölarna och deras
mognadstid varierar. En del sorter är tidiga, andra
sena, vissa sorter ger mjölig potatis genom att
cellväggarna lättare spricker då stärkelsekornen vid
kokningen sväller, andra åter är fastare. Denna
sortrikedom har skapat stora svårigheter vid försöken att få
fram en standardiserad matpotatis av god kvalitet.
Man skiljer mellan matpotatis och fabrikspotatis.
Fabrikspotatisen är av sämre kvalitet än
matpotatisen, knölarna har hög halt av stärkelse och den ger
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
