Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Potatis — föda från nya världen - Hur skall man få tag i god matpotatis? - Korta odlingsråd - Potatisprodukter - Prag — en omstridd kulturstad - Tjecker och tyskar i Prag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRAG 2729
hög avkastning. Detta har lett till att man ofta finner
fabrikspotatis saluförd som matpotatis.
För att främja produktionen och avsättningen
inom landet av fullgod matpotatis och utöva kontroll
över i handeln förd matpotatis bildades 1953 ett
kontrollorgan, Svensk matpotatiskontroll (SMAK).
Reglementet kommer från K. Lantbruksstyrelsen som
utser en styrelse på 12 ledamöter, varav 4
representerar potatisodlingen, 4 potatishandeln, 1
konsumenterna, 1 den statliga kontrollverksamheten och 2
hushållningssällskapen.
I handeln föres numera SMAK-märkt potatis, på
vilken även potatissortens namn utsatts. Det är
nämligen av vikt, att husmödrarna frågar efter
matpotatisens namn, t. ex. Magnum-Bonum, King Edward,
Bintje osv., och inte låter sig nöja med beteckningarna
»sandjordspotatis», »Blekinge-potatis» e. d.
Korta odlingsråd
Man har gjort försök med olika stor sättpotatis.
Det visade sig då att man fick ungefär samma utbyte,
dvs. skörd minus utsäde, vid alla knölvikter mellan
30 och 90 g, om man satte den minsta potatisen med
15 cm avstånd och den största med 35 cm. Avståndet
mellan raderna bör vara 55-65 cm. Det händer, att
man klyver potatisen före sättningen, för att dryga
ut den, men det medför i allmänhet lägre skörd. Sätt
potatisen grunt! Man har fått ända till 10 ton större
skörd, per ha, då potatisen lagts ovanpå jorden och
täckts med ett tunt lager jord, än då den lagts på 12
cm djup. För att potatisen skall hålla sig bra vid
lagringen bör temperaturen vara ca + 50 C.
Potatisen angrips lätt av virussjukdomar, som kan
yttra sig i att bladen rullar ihop sig eller blir krusiga.
En annan mycket vanlig sjukdom är bladmögel, vid
vilken bladen blir bruna och vissnar, även stjälkarna
får bruna fläckar. Knölarna angrips så småningom
och vi får brunröta på dem. Bladmöglet bekämpas
genom att man använder friskt och motståndskraftigt
utsäde och sprutar med bordåvätska vid blomningen
och 3 veckor senare. Angripen blast dödas. Skorv är
en vanlig sjukdom på knölarna, som gynnas vid
upprepad odling och hög kalkhalt i jorden.
Då potatisen är angripen av potatisål, blir
plantorna mycket små och svaga. På rötterna, som är rikt
förgrenade, ser man små gula eller rödbruna kulor.
Det är förbud på att odla potatis på angripet fält
oftare än vart 3:6 år. En annan sjukdom, som det är
anmälningsskyldighet på, är potatiskräftan. Den
bekämpas genom att man väljer ej mottagliga (immuna)
sorter.
Potatisprodukter
Potatisstärkelsen har ett säreget utseende; det är
denna stärkelse som gör, att potatismjölet känns
liksom »knarrigt», när man tar t. o. m. utanpå påsen
det förvaras i. Mjölet framställes genom att
potatisen krossas sönder och slammas upp i vatten. Av
potatisstärkelse framställs bl. a. sagogryn och
potatisgryn. Utom som näringsväxt för människor är
potatisen av betydelse som foderväxt.
EN OMSTRIDD KULTURSTAD
Prag, tjeck. Pra’ha, är den tjeckoslovakiska
republikens huvudstad, en förnäm gammal kulturstad,
där slaviska och germanska kulturelement och
impulser under århundraden samverkat, och en
modern storstad, pulserande av liv som centrum i ett
nytt slaviskt rike.
Staden ligger mitt i en bördig men kuperad
slättbygd, och i närheten finns rika mineralförekomster,
särskilt stenkol vid Kladno, som gynnar uppkomsten
av industri och handel. Dess utveckling till storstad
och industristad skedde dock ganska sent. För 100
år sedan var Prag ännu en tämligen stilla provinsstad
med omkr. 100 000 inv., bekant för sina praktfulla
palats och sina bildningsanstalter. Det var till sin
karaktär kanske mera en tysk än en tjeckisk stad.
Kulturlivet präglades främst av tyskarna, och ännu i
slutet av 1850-talet var halva befolkningen tysk. Efter
tillkomsten av moderna kommunikationer, som
gjort Prag till centrum i ett vidsträckt
landsvägs-och järnvägsnät, började en inflyttning av folk från
den. kringliggande tjeckiska landsbygden, varigenom
den tyska befolkningen snart kom i minoritet; 1880
fanns här ännu 13,5 % tyskar men 1921 inte fullt 5%.
Efter det andra världskriget har den tyska
befolkningen helt försvunnit. 1910 bodde inom stadens
nuvarande gränser 617000 inv., 1921 677000 och 1947
922 000.
Tjecker och tyskar i Prag
Stadens historia är fylld av strider mellan de båda
befolkningselementen. Prags första upphov är
tjeckiskt, små samhällen uppstod i skydd av borgar, av
vilka den äldsta reste sig ett 60-tal m över floden i
Vysehrad i södra utkanten av det nuvarande Prag,
samt en annan på Hradschin (tjeck. Hradcany [-[hra’t-tjani])-] {+[hra’t-
tjani])+} på Lilla sidan (Mala strana). Mot slutet av
800-talet blev Prag det böhmiska rikets huvudstad.
Åtminstone på 1 ooo-talet hade emellertid talrika
tyskar inflyttat och utgjorde en stor del av borgerskapet.
Under kejsar Karl IV (1346-78) upplevde staden sin
medeltida blomstringstid. Karl grundade 1348 här det
första universitetet i Centraleuropa och förskönade
Artiklar som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
