Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prag — en omstridd kulturstad - Gamla och nya staden - Preussen — tyska rikets kärnland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2^2 PREUSSEN _____________________________________
för Prags framtid. Genom kriget hade dock de
poli-tisk-geografiska förutsättningarna förändrats i
grunden. De foma nära förbindelserna med Västeuropa
och i synnerhet Frankrike - i många avseenden
tjeckernas förebild under mellankrigstiden - var svåra
att återupprätta, och i deras ställe trädde vänskapen
till den nya mäktiga grannen Sovjetunionen.
Kulturellt sedan gammalt en del av Västeuropa men
isolerat därifrån av det sönderslagna Tyskland,
utsattes Prag och hela Tjeckoslovakien för ett starkt ryskt
tryck.
Under direkt medverkan av Sovjet genomförde det
inhemska kommunistpartiet en regelrätt statskupp i
februari 1948 och övertog makten. Prag
underställdes i realiteten Moskva, och den nya inrikespolitiken
följde därefter rysk modell: den fria
företagsamheten avskaffades, samtidigt som den statliga
byråkratin utbyggdes. Administrationen rensades successivt
från kommunistiskt opålitliga och inte moskvatrogna
element, och den övriga befolkningen övervakas
numera lika strängt som under den tyska tiden. I så
måtto kan det sägas, att den senaste utvecklingen
förvandlat Prag från huvudstad i ett tyskt protektorat
till centrum i ett sovjetryskt. Se vidare Östeuropa.
TYSKA RIKETS KÄRNLAND
Preussen [pråj’son]. Då man numera talar om
Preussen, tänker man väl i första hand på den
uppåtsträvande nordtyska stat som hade Berlin till
huvudstad och som blev kärnan i det moderna tyska riket.
Men från början var dock Preussen någonting helt
annat. De ursprungliga preussarna var ett rent
slaviskt folk som under den tidiga medeltiden bebodde
landet mellan floderna Njemen och Weichsel kring
Östersjöns sydöstra höm. På 1200-talet kristnades
de av Tyska orden, och därefter inflyttade en mängd
tyskar i deras land och undanträngde eller
förtys-kade efter hand den slaviska befolkningen. Under
1400-talet kom emellertid ett bakslag för denna tyska
expansion. Sedan Litauen och Polen förenats 1386
under de jagelloniska härskarna gick slaverna till
mot-anfall, och Tyska orden måste vid freden i Thorn
1466 avträda Weichsellandet, som sedermera blev
den polska’ provinsen Västpreussen, och fick endast
behålla Njemenlandet, det s. k. Ostpreussen, men
blott som län under den polska kronan.
I samband med reformationen förvandlade Tyska
ordens siste härmästare, Albrekt av Hohenzollern,
Ostpreussen 1525 till ett världsligt och inom hans ätt
ärftligt hertigdöme. Sedan 1415 styrde en annan gren
av samma ätt kurfurstendömet Brandenburg längre
västerut. Det fanns sålunda nu dels en kurfurstlig
linje Hohenzollern i Brandenburg med Berlin som
residensstad, dels en hertiglig i Ostpreussen med
säte i Königsberg. 1618 inträffade emellertid den
betydelsefulla förändringen, att de båda grenarna
återförenades och att alla hohenzollernområden
samlades under en enda härskare.
Är 1913, då denna bild togs,
var Tyskland en stormakt i
Europas mitt. Preussisk
militärdrill och militärparad levde
kvar som ett arv på gott och
ont. Ett år senare var paraden
förbytt i blodigt allvar på
slagfält och i skyttegravar. — Bilden
visar kejsar ’Wilhelm II med
sina söner. Från vänster:
kejsaren, kronprins Wilhelm,
prinsarna Eitel Friedrich, Adalbert,
August Wilhelm, Oskar och
Joachim.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
