Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prag — en omstridd kulturstad - Gamla och nya staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_______________________________________________________________________ PRAG 273I
Prags rikedom på kyrkor och historiska minnen har givit staden namnet »de hundra tornens stad», ett namn som bestyrkes av
ovanstående utsikt över hjärtat av staden kring Moldau. Den andra bron på bilden är den vackra Karlsbron, vid vars här
synliga östra försvarstorn svenskarna hindrades från att tränga över Moldau 1648.
inom den äldsta stadsdelen husens inre visserligen
får moderniseras, men fasaderna måste bibehållas,
så att gatubilden blir densamma. Däremot har de
nyare stadsdelarna starka inslag av funkishus.
Det gamla ghettot, Josefsstaden, nedrevs till större
delen på 1890-talet. Där ligger ännu den märkliga
gamla judiska begravningsplatsen, en
vildmarkslik-nande park, där gravstenar i tusental är hopade på
och bredvid varandra. Flera synagogor ligger här,
därav en (Staronovå) nedgrävd under jordytan och
påbyggd som en kyrka, en ovanlig typ.
Nové mesto, nya staden, började anläggas av Karl
IV. Dess gamla befästningar intas nu delvis av vackra
parker. I söder ligger många byggnader och
institutioner tillhörande universitetet. Wenzelplatsen
(Våc-lavské nåmesti), en 682 m lång och 60 m bred
torggata, stadens livligaste plats, avslutas i sydöst av
Nationalmuseet och Våclavmonumentet. Ett tiotal broar
leder över floden, märkligast är Karlsbron med
för-svarstom vid båda ändarna, av vilka det östra
motstod det svenska anfallet 1648, samt med ett 30-tal
skulpturer, bl. a. över Johan av Nepomuk, Böhmens
skyddspatron, som här skall ha störtats i Moldau.
På gränsen till de nya stadsdelarna i öster ligger
de stora Ma’saryk- och Wilsonbangårdarna.
Bostads-och industrikvarter bildar en ring runt de gamla
stadsdelarna, men tack vare det sätt varpå det
moderna Prag uppkommit genom inkorporering 1923 av
inemot 40 kommuner, delvis ren landsbygd, finns
det även här mycket grönska och öppna fält.
Prag är landets största handels- och industristad,
mer än 3 000 industriföretag hör hemma där, och
även omgivningarna är starkt industrialiserade.
Största betydelsen har metall-, maskin- och
redskapsin-dustrierna, vidare elektrisk och livsmedelsindustri
(kvarnar, bryggerier, konservfabriker), textil- och
läderindustri m. m. — I kulturellt avseende är Prag
Tjeckoslovakiens centrum med universitet, skolor,
museer, bibliotek, teatrar. Åtminstone i forna tider
var det dessutom en glad och livlig stad.
Sedan Münchenöverenskommelsens dagar 1938 har
dock pragborna haft föga att glädja sig över. Först
kom förlusten av de sudettyska områdena, sedan den
tyska ockupationen följande vår och i samband
därmed den slovakiska rikshälftens avskiljande
varigenom Prags betydelse reducerades till en
provinshuvudstads, besatt och terroriserad av fienden. Det
tjeckiska universitetet stängdes av nazisterna, och
tusentals pragbor bortfördes till
koncentrationslägren eller annat slavarbete.
Befrielsen från det nazistiska oket våren 1945
föreföll till en början öppna nya och stora möjligheter
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
