Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Psykoanalys — har ni komplex? - Sigmund Freud och hans lärobyggnad - Kritik mot freudianismen - Adlers individualpsykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 752 PSYKOANALYS _________________________________
Andligt och konstnärligt skapande betraktas av Freud
som sublimering av sexualdriften, dvs. att en »låg»
drift förvandlas till högandlig verksamhet. Samtidigt
talar han om konstskapandet som ett uttryck för
outtalade önskningar eller olösta konflikter.
I samband med tillbakaträngandet av den tidiga
sexualiteten anser Freud att neuroser (se d. o.) och
komplex kan uppstå. Orsaken till en sexualhämning
skulle t. ex. kunna ligga i att i-åringen fått smäll på
fingrarna när han vidrörde sina könsorgan. Den tidigt
vaknade libidon kan också ge upphov till
kärlekskonflikter inom familjen. Sonen blir förälskad i sin mor
och får lust att döda fadern, som är rival om hennes
gunst (Oidipuskomplex). För flickornas del kan det
bli fråga om motsvarande kärlek till fadern och lust
att döda modern (Elektr akomplex). Komplexen
består enligt Freud av känslohämningar, dvs. man har
velat något otillåtet och trängt detta tillbaka så starkt
att man sedan har en hämning på den punkten.
Dessa hämningar eller komplexbildningar är inte
medvetna utan undermedvetna. Detta är kanske
Freuds största upptäckt. Dittills hade man knappast
räknat med annat än medvetna processer, men Freuds
tes att tankar och känslor rör sig och arbetar även i
det undermedvetna har accepterats ganska allmänt.
På grund av detta förhållande kan t. ex. ett komplex
tillta i omfattning eller en hämning öka i styrka.
Genom att det undermedvetna kommer med sina inpass
gör vi oss skyldiga till felsägningar eller
felhandlingar. Våra upplevelser sjunker till största delen ner
i det undermedvetna men lever vidare där, och när vi
inte vet av det (som i drömmen) släpps de fram av
en slarvig censur eller ett överjag som annars håller
tillbaka det otillåtna.
Vad som plågar oss i psykiskt avseende är vi ofta
inte medvetna om. Därför behövs särskilda metoder
för att plocka fram det. I medvetandets klara solljus
kan man få trollen från det undermedvetnas källare
att spricka. Upprensningen i det undermedvetna kan
ske genom drömtolkning och fria associationer.
Patienten måste själv hämta upp det. Ofta överför han
sina konflikter på psykoanalytikern och blir fientligt
inställd till honom. Vid överföringen får analytikern
ofta träda i stället för den straffande och förlåtande
fadern och på detta sätt låta patienten reagera
eller genomgå en rening (ka’tharsis).
Kritik mot freudianismen
Freuds psykoanalys bygger på så många obevisade
och obevisbara påståenden att den måste bli utsatt för
åtskillig kritik. Särskilt har man riktat
anmärkningar mot att sexualiteten skulle vara människans främsta
drivkraft och att det lilla barnets upptäckarlust och
leklust beträffande olika delar av den egna kroppen
skulle bottna i sexuella drifter. Visserligen använder
Freud uttrycket »barnet är mannens fader», men det
förefaller som han mera utgick från den vuxna
människan i miniatyr än från barnet. Det är dessutom
endast ett antagande, att sexualdriften omvandlas till
andlig skaparkraft. Den sublimering som sker i
samband med andligt skapande får väl antas gälla
individens samtliga resurser och inte enbart sexualiteten.
Mot sättet att tolka drömmarna som
önskeuppfyl-lelser eller uttryck för bortträngda önskningar kan
många invändningar resas. Man vet t. ex. att
åtskilliga drömmar har sin grund i yttre eller inre
retningar. I sådana fall blir Freuds tolkningsförsök helt
överflödiga. I fråga om drömtolkningen har
psykoanalysen i viss mån fallit på eget grepp, eftersom
det inte finns något för alla psykoanalytiker enhetligt
sätt att tolka en dröm. Tvärtom har det
experimentellt visats föreligga stora skiljaktigheter i olika
psykoanalytikers sätt att tolka samma dröm.
Freuds resonemang om överjag och
censurinstanser i det undermedvetna kan vara rena
spekulationer för att förklara andra spekulationer. Hans idéer
om det undermedvetna har dock givit impulser till
omfattande forskningar och har i stort sett
accepterats. Detta har bl. a. också lett till användandet av
termen djuppsykologi i fråga om psykoanalysen,
alltså den psykologi som tränger djupare än andra. En
del av Freuds åsikter om hämningar och
komplexbildningar har accepterats och hans åsikt att neuroser
bottnar i sexuella hämningar har givit upphov till en
omfattande diskussion och forskning i ämnet (jfr
Neuros). Även hans psykoterapi har diskuterats och
bl. a. har framhållits, att man inte vet om det är det
fria associerandet och analysen i och för sig, som givit
de många goda resultat psykoanalytikerna
otvivelaktigt har uppnått, eller om dessa berott på den hjälp
och det stöd patienten har av att stå i ständig och
årslång kontakt med en människa, som försöker förstå
hans problem.
Adlers individualpsykologi
Även bland Freuds närmaste lärjungar och
medarbetare vaknade kritiken mot lärofadern. En av dem
som tidigast bröt sig loss och började gå egna vägar
var Alfred Adler (1870-1937), som konstruerade en
helt självständig lärobyggnad. Hans
individualpsykologi präglas av tanken att utforskandet mera bör gälla
den enskilda individens grundsträvan och livsmål än
allmänna lagar för själslivet. Han betraktade varje
individ som inifrån sig självändamålsbestämd. Det olika
individer har gemensamt är strävan efter makt och
lust till självhävdelse.
Sina självständiga forskningar började Adler
publicera 1907 med en studie över organmindrevärdet.
Han påpekar att många människor i sin fysiska
utrustning har någon defekt, halthet, fetma, stora öron,
längd, hårfärg eller annat som gör att vederbörande
känner sig olika andra människor och mindre värd
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
