Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Psykologi — läran om själslivet - Den naturvetenskapliga psykologin - Hundar och apor förklarar människan - Andra psykologiska riktningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 75^ PSYKOLOGI
skaper i fråga om synsätt och metoder. Så skedde
också i fråga om den framväxande psykologin. Det
var naturligt att den främst skulle gå sådana vägar
som trampats upp av dem som redan sysslat med
forskning beträffande levande varelser. Det blev den
naturvetenskapliga och medicinskt-fysiologiska
forskningen som fick stå modell för psykologin. Den
nyssnämnda psykofysiska forskningsriktningen är typisk
härför. Även i övrigt försökte man nå målet med
experimentella metoder - samtidigt som man
odlade självanalys. Liksom naturvetenskaperna i flera fall
kunnat komma fram till allmänna lagar eller
bestämda reaktionsmönster försökte man i psykologin
få fram allmänna lagar för själslivet.
Hundar och apor förklarar människan
Det stora namnet inom den begynnande
experi-mentalpsykologin är tysken Wilhelm Wundt, som
1879 * Leipzig grundade det första psykologiska
laboratoriet. Han försökte analysera känslor och
upplevelser i deras enkla och grundläggande element. På
så sätt kom han att ytterligare befästa den s. k.
förmögenhets- eller mosaikpsykologin. Denna
forskningsriktning sökte analysera varje del av själslivet för sig
och höll på tredelningen mellan känsla, vilja och
förnuft. Man ansåg, att eftersom människans
förmåga i alla avseenden var utforskad och man kunde
ange hur varje funktion skulle reagera i en given
situation, vore tiden inne att smälta samman alla
resultat till en exakt helhetsbild.
Det är naturligt att denna forskningsart även
började intressera sig för djuren som psykologiska objekt.
Dessa forskningar koncentrerades huvudsakligen till
England och var i flera fall direkt inspirerade av
Darwin. Åtskilliga forskningar i genren utfördes dock
även på andra håll. Tysken Wolfgang Köhler
utförde en del experiment med apor på Teneriffa,
varvid han bl. a. fann att aporna hade viss praktisk
kombinationsförmåga. Av stor betydelse var
engelsmannen William McDougalls djur- och
insektforskningar, som ledde till antagandet att även människan
är utrustad med ett stort antal nedärvda instinkter,
för t. ex. flykt, kamp, fortplantning osv. I syfte att
studera förhållandet mellan retning och svar hos
djuren samt pröva deras inlärningsförmåga anordnade
amerikanen Edward Thorndike långa
experimentserier.
Thorndikes resultat föranledde åtskillig diskussion.
Somliga ansåg att det var fråga om intelligent
inlärande, medan andra förnekade att tänkande förekom
i någon form. De tolkade i stället resultaten i
enlighet med ryssen Pavlovs teori om de betingade
reflexerna. Hans åsikter bygger på vissa
djurexperiment, särskilt med hundar. Vid dessa gjorde han
sådana operationer att spottkörteln kom att mynna ut
i en öppning på halsen, vid vilken man kunde upp-
Figuren visar anordningarna vid Pavlovs försök med hundar,
ökningen i salivavsöndringen tydde på att hunden väntade
mat efter en viss signal.
samla och mäta saliven. Han lärde hundarna att de
fick mat när en viss signal ljöd t. ex. från en
ringklocka. Han kunde sedan iaktta hur signalen gav
upphov till salivavsöndring, även om födan inte
omedelbart serverades. Den avsöndring av saliv som man
i sådana fall kunde konstatera ansågs bero på en
betingad reflex i motsats till den medfödda reflexen,
som ger salivavsöndring när hunden ser eller känner
lukten av födan.
På Thorndikes och Pavlovs resultat har den
amerikanske psykologen J. B. Watson byggt den
behavioristiska psykologin. Han förnekar att det finns
något psykiskt liv och menar att det som i allmänhet
går under den benämningen är betingade reflexer
eller kedjor av dylika reflexer. Han försöker
mekanistiskt förklara människan genom användande av
fysikaliska, kemiska och fysiologiska termer. Han menar
att psykologins studium inte skall vara upplevelser,
känslor, förnimmelser e. d. utan beteendet
(beha-vior). Han ville skapa en objektiv vetenskap fri från
de vådor som själviakttagelsen alltid medför ur
vetenskaplig synpunkt. Watson vann anhängare och
under 1920-talet var behaviorismen [bihej’v-] den
dominerande psykologiska riktningen i USA. Senare har
den i vissa avseenden modifierats och även
utpräglade anhängare kan erkänna att det finns
målsättningar som kan dominera beteendet. - Behaviorismen
betecknar den fulla utvecklingen av den
naturvetenskapligt orienterade psykologin.
Andra psykologiska riktningar
Även om det naturvetenskapliga betraktelsesättet
till en början dominerade psykologin fanns det andra
riktningar och åskådningar. Influenser från det
naturvetenskapliga hållet gör sig dock märkbara t. ex.
inom psykoanalysen (se d. o.), som dess grundare
Freud ansåg vara biologisk psykologi - trots den
bristande exaktheten i metoderna. - Den metodiska
skärpan som arv från naturvetenskaperna förvaltades i
stället av tysken Herman Ebbinghaus som 1885
publicerade sina minnesforskningar i Über das
Gedächt-nis, ett epokgörande verk både ur facksynpunkt och
som metodisk studie. Därmed lade han grund till
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
