Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Psykoteknik — trivsel på arbetsplatsen - Psykologi på arbetsplatsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2760 PSYKOTEKNIK _________________________________________________________________________
Figuren visar en del av en rangerbangård som används som
organisationsprov för t. ex. järnvägsmän. Uppgiften är att så
rationellt som möjligt ordna sammansättningen av ett tågsätt.
De kringspridda numrerade brickorna skall därvid arrangeras
på samma sätt som brickorna på den nedre rälsslingan,
alltså i ordningen 1—6.
löneökningar på mellan 30 och 100 procent, men när
systemet vann allmän utbredning räckte inte
elitarbetarna till och man tvangs tillgripa andra
metoder. Det ledde också till att de anställda blev
missnöjda med att de bästa arbetarnas genomsnittliga
prestationer blev normerande för lönsättningen. - Den
form av arbetsstudier som Taylor infört blev
efterhand tidsstudier och man fjärmade sig från de
psykologiska synpunkterna. Man hade rationaliserat
systemet för att vinna ett bättre utnyttjande av maskiner,
material och människor, men glömde bort att
människor sällan fungerar som maskiner.
I den situationen trädde den vetenskapliga
psykologin in på arbetsmarknaden, främst företrädd av
den till USA emigrerade tyske professorn Hugo
Mönsterberg. I pionjärarbetet Psykologi och näringsliv,
som utkom 1912, gjorde han upp räkningen med
Tay-lorsystemet och påvisade vilka möjligheter den
till-lämpade psykologin har att ge stöd och vägledning
inom arbetslivet. Själv arbetade Münsterberg på flera
olika områden inom den tillämpade psykologin,
introducerade reklampsykologin och utarbetade
lämp-lighetsprov för spårvagnsförare, marinofficerare och
telegraf ister.
Efter första världskriget fick den tillämpade
psykologin sitt genombrott. Tillgången på arbetskraft var
så god, att det lönade sig att använda vetenskapliga
metoder för prövning av vilka platssökande som var
mest lämpliga. Man konstruerade olika apparater
som så nära som möjligt liknade det arbete
vederbörande skulle utföra inom yrket. För chaufförer t. ex.
konstruerades en apparat där den prövade hade att
styra mellan hindren på det körband som visades
framför honom och där resultaten automatiskt
registrerades. Speciellt inom trafikyrkena kunde man
med dylika metoder vinna goda resultat. Den
psykotekniska prövningen av spårvagnsförare i Paris gav
till resultat, att olycksfallsfrekvensen 1923-36
nedgick med 50 procent fastän hastigheten samtidigt
ökades med 80 procent och vagnparken utbyggdes med
16 procent. - För olika kategorier järnvägsmän
utarbetades också prov, t. ex. bestående av en
rangerbangård där den prövade får utföra olikartade
väx-lingsuppgifter.
Apparatproven för yrkesskicklighet började
småningom kompletteras med eller ersättas av skriftliga
prov. Det var i åtskilliga fall enklare att
konstruera sådana än att bygga apparater. De skriftliga
proven måste dock föregås av en grundlig arbetsanalys.
För trafikyrkena t. ex. kan man konstatera, att
skickligheten beror på avståndsbedömning,
hastighetsupp-fattning, reaktionssnabbhet och känslomässig
stabilitet. Sedan är det inte svårt att konstruera testprov för
dessa olika färdigheter. Med denna utveckling kom
man alltmer in på personlighetsprövningar för att
belysa djupare liggande karaktärsegenskaper som
känslomässig stabilitet. Anlagsprövningarna har
därmed utvecklats till personlighetsprövningar. Jämför
Testning.
Psykologi på arbetsplatsen
Arbetsplatsens problem har undersökts ur många
psykologiska aspekter. Det har t. ex. visat sig, att
trivseln i arbetet sammanhänger med en mängd olika
faktorer. Man skall komma överens med förmän och ar-
Dubbelfiguren t. v. avser att åskådliggöra arbetseffektiviteten under för- och eftermiddag med inlagda pauser i arbetet. Vid A
börjar man känna trötthet, men kan vänta med pausen till B utan att effektiviteten sjunker. Samma upprepas på eftermiddagen,
då man dock behöver två pauser. De nedåtgående strecken visar resultatet om pauser inte inläggs i arbetet. I dubbelfiguren t. h.
åskådliggör de övre linjerna hur arbetseffektiviteten varierar under dagens lopp och sjunker mot lunchtid och kväll. Samtidigt
visar de undre kurvorna hur olycksfallen i arbetet fördelar sig under dagens timmar. Med tilltagande trötthet mot lunchtid och
arbetsdagens slut ökar de kraftigt.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
