Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Psykologi — läran om själslivet - En ung vetenskap med goda resultat - Psykologin i Sverige - Psykoteknik — trivsel på arbetsplatsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PSYKOTEKNIK 2759
undersökningar publiceras ofta i tabellarisk eller
grafisk form.
Utvecklingen inom psykologin har alltså gått
därhän, att man i allt högre grad strävar att använda
samma exakta metoder som inom
naturvetenskaperna. Den unga psykologiska vetenskapen har
därmed hunnit ganska långt på väg. Utvecklingen har
dock medfört många besvikelser och misstag.
Övertron på de psykologiska metoderna, sedan man i
vissa fall vunnit goda resultat, åstadkom en kris inom
psykologin och ett starkt misstroende från
allmänheten. Därefter har man försökt ett nytt
uppbyggande med långsammare och mera metodiskt prövande
samt större försiktighet i slutsatserna. I fråga om
människobedömningen har psykologin likväl nått så
långt, att dess systematiska prövande är överlägset
det mer eller mindre subjektiva bedömande som
annars är regel.
Psykologin i Sverige
Det tog lång tid innan psykologin blev erkänd som
vetenskap och praktiskt hjälpmedel i vårt land. När
det akademiska studiet i ämnet började, föll det
under ämnet pedagogik. Detta område hade ingen
företrädare förrän professuren i Uppsala inrättades 1908.
Även senare har psykologin som akademiskt ämne
varit förenad med professuren i pedagogik tills en
delning kom till stånd i Uppsala 1949 och i
Stock
holm 1953. Dessförinnan hade Statens
psykologiskpedagogiska institut i Stockholm grundats 1944, men
dess psykologiska forskningsintresse har
huvudsakligen varit inriktat på den pedagogiska psykologin.
Jämför Pedagogik.
Även om det officiella intresset för och
erkännandet av psykologin kommit sent har forskningen inte
saknat företrädare. Den naturvetenskapligt och
fysiologiskt inriktade psykologin företräddes i Uppsala av
den framträdande forskaren Sidney Alrutz som
bl. a. genom undersökningar av suggestion och hypnos
vann internationellt erkännande.
Intelligensforskningen fick sina första representanter i Gustaf Axel
Jae-derholm i Göteborg och Rudolf Anderberg i
Uppsala. På det området har utvecklingen förts vidare
av de båda stockholmsprofessorerna Gösta Ekman
och Torsten Husén. Minne och inlärning har varit
föremål för forskningar av bl. a. Axel Herrlin i
Lund samt John Elmgren och Richard Lindahl i
Göteborg. Fantasins och konstskapandets psykologi
har bl. a. utforskats av Olle Holmberg, Hans
Larsson och mångfrestaren John Landquist, som också
sysslat med viljelivets psykologi.
Även i det praktiska livet har psykologin funnit
tillämpning i Sverige och spelar numera en inte
obetydlig roll i fråga om yrkesrådgivning,
militärprövningar, reklam, personlig rådgivning, viss industriell
verksamhet m. m. Jämför artikeln Testning.
TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN
PSYKOTEKNIK. Industrialismens genombrott och
de alltmer komplicerade och specialiserade
uppgifterna inom arbetslivet har gjort urvalsproven
värdefulla vid anställande av ny personal.
Samhällsutvecklingen har medfört att företagsledningen fått större
intresse för sina anställda samtidigt som man
upptäckt att trivsel i arbetet och gott samarbete på
arbetsplatsen betyder oändligt mycket för
produktionen.
Trötthet, olycksfall i arbetet och åtgärder för att
förhindra felaktigheter har också blivit föremål för
speciell uppmärksamhet. Uppgifter av dessa och
liknande art är föremål för studium inom den gren av
psykologin som brukar kallas psykoteknik eller
till-lämpad psykologi. Särskilt sådana uppgifter som
gäller förhållandet mellan individerna har dock i viss
utsträckning övertagits av sociologin eller utforskas
i samarbete mellan psykoteknik och sociologi. I vissa
avseenden kommer den tillämpade psykologien in på
sådana områden, som hör samman med arbets- och
tidsstudier. Det är ganska naturligt, eftersom
tidsstudier och psykoteknik kan sägas ha samma
ursprung.
Studiet av arbetssituationens utformning
påbörjades i USA under 1800-talet av ingenjören Frederich
Winslow Taylor. Han studerade systematiskt varje
enskilt moment i en arbetssituation och kunde
påvisa inte blott vilken arbetsmetod som var
lämpligast utan också vilka arbetsredskap som var
fördelaktigast att använda. Fanns det inte verktyg som vann
hans gillande, konstruerade han nya. Han fann t. ex.
att vid skyfflingsarbete var den lämpligaste bördan
för en kraftig karl 9,5 kg antingen skyfflingen gällde
lösjord, gödsel eller grus. För vart och ett av
materialen konstruerade han passande skyfflar och
beräknade vilken arbetshastighet som var lämpligast, vilka
rörelser man skulle göra och var pauser borde
inläggas i arbetet. Detta studium sträckte sig över ett par
månader, men resultatet blev, att enligt den nya
metoden behövdes endast 140 arbetare där det tidigare
krävts 500.
Taylor benämnde sin metod »rationell
arbetsledning». Det blev ett slagord med stor verkningskraft
inom arbetslivet. Småningom framträdde dock dess
avigsidor. Taylor kunde öka produktionen i ett
företag genom att välja ut elitarbetare och låta dem få
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
