Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pälsdjur — pälsdjursjakt och pälsdjursavel - Mink - Nutria - Chinchilla - Imitationer — persian — breitschwanz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÄLSDJUR
starka och har fått en utomordentligt stor
användning inom pälsvaruindustrin. Förutom den s. k.
standardminken förekommer även uppfödning av ett
flertal mutationer, av vilka pastell (ljusbrun) och
sil-verblå anses som de vackraste.
Minken, som tillhör mårddjuren, har lång smidig
kropp och korta ben. Från nosen till svansspetsen
mäter den 45-60 cm. Dräktighetstiden varierar från
39 till 74 dygn, och antalet valpar per hona är 1-12.
Minken erhåller i stort sett samma foder som räv. Av
den för 1951 till 3,4 milj, skinn beräknade
världs-produktionen erhålls 2,2 milj, från USA, 590 000 från
Canada och 190 000 från Sverige.
Platinaräven, som är en mutation av silverräv, uppträdde
första gången i Norge 1933 och i Nordamerika 1937. Den
har vita tecken och betydligt svagare pigmentering av pälsen
i övrigt än silverräven.
Av minken erhålls nertsskinnen, som är mycket starka och
har fått stor användning i pälsvaruindustrin.
Nutriaaveln har varit föremål för stort intresse ända sedan den
tid då man genom hänsynslös jakt nästan lyckades utrota detta
djur i Sydamerika, vilket framgår av att 1916 exporterades 5
milj, skinn men 1929 endast 200 000.
Nutria
Nutria, även kallad sumpbäver, är en gnagare från
Sydamerikas stora flod- och träskområden. Den
liknar något bävern och har liksom denna bakfötterna
försedda med simhud. Svansen är lång. Djuren, som
måste ha tillgång till vatten, uppföds i små nätburar
med en bolåda i ena ändan och den andra nedsänkt i
vatten, vanligen en bäck med säker vattentillgång
året om.
Efter 130 dagars dräktighet föder honan en kull
på 1-4 ungar. Sumpbävern är växtätare och
utfod-ras ungefär som kaninen. Nutriauppfödning lämpar
sig därför bäst för lantbrukare, som själva kan
producera fodermedlen.
Nutrians päls är försedd med grova, stripiga
täckhår och har i naturligt tillstånd inte något
skönhets-värde, men de beredda skinnen ruppas, dvs. de långa,
grova håren rycks bort så att endast bottenhåren blir
kvar. Dessa, som bildar en tät päls, är tunna och
sil-kesglänsande med mörkt brunblå till brun färg.
Världsproduktionen av nutria beräknades 1951 till
omkring 1 milj, skinn; därav kom ungefär 4 000 från
Sverige.
Chinchilla
I de sydamerikanska Anderna på flera tusen m ö. h.
lever ett litet djur tillhörande familjen harmöss av
gnagarnas ordning. Detta djur ger ett
utomordentligt dyrbart pälsverk. Djurets namn är chinchilla.
Det är nu i det närmaste utrotat, men man har
lyckats fånga en del djur och anlagt farmer för
chinchillauppfödning i Sydamerika och USA.
Chinchillan har en underbart tät och mjuk päls, som skiftar
i mörkgrått och silvergrått med djupt blågrå underull.
Imitationer — persian — breitschwanz
Till pälsdjuren torde även få räknas kaninen och
karakulfåret, ehuru de uppföds även för
köttproduktion. Kaninskinnen används framför allt för
imitation, t. ex. av sälbisam (namnet på bisamråttans skinn).
Av karakulfårets lamm får man de mycket omtalade
persian- och breitschwanzskinnen. De främsta
per-sianproducerande länderna är Sovjetunionen,
Afga-nistan och Sydvästafrika, vilka 1951 beräknades
tillföra världsmarknaden omkring 6 milj, skinn.
De olika ländernas pälsdjursuppfödare har i
allmänhet sammanslutit sig i föreningar, som
tillvaratar deras intressen. I Sverige bildades 1926 Sveriges
pälsdjursuppfödares riksförbund.
Ca 80 % av den svenska farmskinnproduktionen
avsedd för export säljes genom uppfödarnas sedan 1935
auktoriserade försäljningsorgan, AB Nordiska
Skinnauktioner, som årligen håller stora internationella
auktioner med köpare från hela världen. Den svenska
produktionen hade 1950 ett betalt värde av 20 milj,
kr., varav exporten utgjorde nära 17 milj. kr.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
