Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pärlor — pärlfiske och pärlodling - Pärlor och pärlemor - Hur pärlorna bildas - Havspärlmusslor och flodpärlmusslor - Pärlfiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÄRLOR 2775
PÄRLFISKE OCH
PÄRLOD LIN G
Pärlor (av lat. pirula, litet päron). »När i arla
morgonstunden solstrålarna träffa daggdropparna,
där de dallrande hänga ned över vattnet, ser man, hur
dessa lysa upp som gnistrande juveler, och
befruktade av solgudens kraft sjunka dropparna som
kostbara pärlor ned i havets djup.» Så romantisk anses i
en österländsk legend pärlornas tillblivelse vara.
Pärlor och pärlemor
I verkligheten uppkommer pärlorna i den s. k.
manteln hos en del skalbärande blötdjur, särskilt
musslorna. Från manteln avsöndras skalet, vars innersta
del består av tunna, vita och glänsande kalksalter i
vilka ljuset brytes, varvid den färgskiftande glansen
(pärlemorglans) uppstår. Pärlemor är en rätt
betydande handelsvara och används till prydnadsföremål,
knappar m. m.
Hur pärlorna bildas
Pärlorna består av skalsubstans, som avsnörs i
manteln. Särskilt värdefulla blir givetvis de pärlor
där åtminstone de yttre lagren består av endast
pärlemor.
Många pärlor visar sig ha en liten kärna, kring
vilken koncentriska lager har avsatts. Denna kärna kan
utgöras av ett sandkorn, en vävnadsrest eller annan
partikel. Ibland är det ett kvalsterägg, en
plattmask-larv eller annan parasit, som ligger i pärlans
medelpunkt. Sannolikt kommer partiklarna in i musslans
kropp genom skador, som tillfogats den. Samtidigt
med partikeln eller parasiten måste någon liten
lösryckt bit av mantelns ytskikt, epitelet, följa med, om
en pärla skall kunna bildas. Epitelet besitter förmåga
att avsöndra skalsubstans. De i kroppen inkomna
epi-telcellerna bildar en cysta (blåsa), den s. k.
pärlsäc-ken, och kring den inneslutna partikeln börjar
pärl-substansen avsöndras. Hur pärlor utan kärna har
uppstått är svårare att förklara.
Havspärlmusslor och flodpärlmusslor
De flesta pärlorna kommer från
havspärlmusslor-na, särskilt från den äkta pärlmusslan. Dessa
musslor lever i de tropiska och subtropiska haven, främst
i Röda havet, Persiska viken, kring Ceylon och Stilla
havets öar, i bukterna vid Panama och Mexico samt
vid Califomiens kust. - Ädla pärlor kan ibland
påträffas även i andra marina släkten, t. ex. ostron. Även
i vissa havssnäckor uppstår pärlor.
Lika ädla pärlor som havspärlmusslan kan den
i sötvatten levande flodpärlmusslan frambringa.
Denna lever i norra och mellersta Europa och
förekommer utan nämnvärd formförändring även i Sibirien
Pärlfiske bedrives i Persiska viken, vid Ceylon och Australien.
Musslorna plockas upp i korgar av dykare med modern
utrustning.
och Nordamerika. Flodpärlmusslan kräver rent,
kalkfritt flodvatten och förekommer därför framför allt
inom urbergsområdena. Andra hithörande musslor,
som även lämnar goda pärlor, är kända från
Nordamerika, Kina och Mongoliet. - Även i den till
bläckfiskarnas grupp hörande pärlbåten kan pärlor
förekomma.
Pärlfiske
Lönande pärlfiske bedrivs framför allt i Persiska
viken, på Ceylons nordvästra kust och vid Australiens
västkust. Under de tider av året då fångst är tillåten
far dagligen båtar ut till platser där musslorna
förekommer i större mängd. De hämtas upp av dykare
som från barndomen övat upp sin förmåga att stanna
lång tid under vattnet. Numera använder man dock
ofta stora fångstfartyg och dykare, försedda med
modern dykarutrustning. Endast en mycket ringa del av
de uppfiskade och öppnade musslorna innehåller
pärlor. Vid ivrigt fiske blir musselbeståndet starkt
decimerat. Man har därför börjat genomlysa de fångade
musslorna med röntgenstrålar och kastar tillbaka i
sjön de musslor, i vilkas inre inga större pärlor kan
upptäckas.
Sötvattensmusslorna, som fångas i floder och
bäckar, är ju lättare åtkomliga. De har också trots vid-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
