Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radium och radioaktivitet — makarna Curies upptäckt - De radioaktiva ämnena - Tre slags strålar - Ämnenas halveringstider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RADIUM 279I
Toriumserien
[-Strålning-]
{+Strål- ning+} Halveringstid [-Atomvikt-] {+Atom- vikt+}
Torium a 1,4 X 1010 år 232
Mesotorium 1 d 6,7 år 228
Mesotorium 2 P y 6,13 timmar 228
Radiotor x /3 i,9 år 228
Torium X X 3,64 dagar 224
Toron X 54,5 sek. 220
Torium A X 0,16 sek. 216
Torium B P 7 10,6 timmar 212
Torium C x fl 60,8 minuter 212
Torium C’ X 3 • io~7 sek. 212
Torium C” fl y 3,2 minuter 208
Torium D (Blyisotop) . stabil 208
På strålarnas förmåga att jonisera luften bygger
också metoden att studera dem i den s. k. Wilsonska
dimkammaren. När strålarna går genom luft som är
övermättad med vattenånga, kondenseras denna
omkring de joner som strålarna har bildat. Därvid kan
man se strålbanorna som fina pärlband. Dessa kan
fotograferas, och studiet av dylika fotografier har
avslöjat många viktiga förhållanden rörande den
radioaktiva strålningen. I en Wilsonkammare
åstadkommer man övermättningen på så sätt, att luften
plötsligt förtunnas genom att kammarens kolvformade
botten dras ut ett stycke: Härigenom avkyls nämligen
luftinnehållet.
Tre slags strålar
De radioaktiva strålarna är av tre olika slag, a-,
(3-och y-strålar (alfa-, beta- och gamma-), a- och
strålarna är analoga med kanalstrålar resp,
katodstrå-lar. De är bägge partikelstrålar, dvs. det är små
partiklar som med stor hastighet sänds ut från atomens
inre, a-partikeln för med sig två positiva
elektricitets-laddningar och har samma vikt som en heliumatom,
vilken har atomvikten 4. I själva verket bildas det
he-lium av a-partikeln, när den mister sin laddning.
yS-partikeln är praktiskt taget viktlös och för med
sig en negativ laddning; den är en elektron,
^-strålarna är väsensskilda från a- och ^-strålarna, då de
närmast kan uppfattas som vågor av samma natur
som ljusstrålarna. De är analoga med
röntgenstrålarna men har ännu kortare våglängd, några hundra
miljarddels mm. På grund av att våglängden är så
liten, har de en mycket stor genomträngningsförmåga,
större än röntgenstrålarnas.
När a- eller ^-partiklar slungas ut ur atomkärnan,
förändras själva atomen. För det första därför att
a-partiklarna i varje fall för med sig en verklig del av
atomens massa; men vad som är viktigare: då dessa
partiklar är elektriskt laddade, förändras
atomkärnornas elektriska förhållanden. Uran sönderfaller under
utsändande av a- och jd-partiklar med vissa
mellanled i radium. Radium (atomvikt 226) utsänder ännu
en a-partikel, varvid det bildas ett radioaktivt grund-
Marie Sklodowska Curie började 1897 studera uranets
strålningar och upptäckte året därpå tillsammans med sin man,
Pierre Curie, grundämnena polonium och radium. Den
polskfödda fysikern är den enda som fått emotta två nobelpris:
hon och hennes make fick dela 1903 års fysikpris med Henri
Becquerel och år 1911 erhöll hon priset i kemi.
ämne, som är gasformigt och kallas radon, och på så
sätt fortsätter nedbrytningen av grundämnet, tills vi
kommer till radium G, som har atomvikten 206 och
samma kemiska egenskaper som vanligt bly. Radium
G eller radiumbly är inte radioaktivt, det utgör
slutpunkten av en hel familj av radioaktiva ämnen,
uran-radiumfamiljen, vars alla medlemmar härstammar
från uran och som bildats ur varandra genom en
radioaktiv förvandling (transformation). Det finns
två andra sådana familjer, toriumfamiljen, vars
stamfar är torium och slutprodukt torium D, och
aktinium-familjen, vars stamfar ännu inte är bestämd med
säkerhet. Man antar emellertid på goda grunder, att
detta protaktinium utgör en grenprodukt vid urans
sönderfall.
Ämnenas halveringstider
Tabellen visar de tre radioaktiva familjerna och
deras inbördes släktskap. Där finns dessutom en lista
på ämnenas halveringstider, även kallade perioder.
Ett radioaktivt ämne, som ideligen utslungar
partiklar ur sitt inre, kan ju inte vara beständigt, det
ned-brytes småningom, och halveringstiden eller perioden
är ett uttryck för nedbrytningshastigheten. Den anger
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
