Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rasbiologi och rashygien — hur arvsmassan förändras hos ett folk - Då äktenskapen ingås slumpvis - Selektion eller urval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2800 rasbiologi ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––-
HUR ARVSMASSAN FÖRÄNDRAS HOS ETT FOLK
Rasbiologi och rashygien, sedan
gammalt har man intresserat sig för frågan, varför folk
som uppnått hög kultur småningom förfallit och mer
eller mindre gått under. Man har gjort gällande, att
för hela folk liksom för individer kan man tala om en
ungdom, en gyllene mannaålder och ett åldrande med
avtagande effektivitet. När man mera målmedvetet
började analysera problemet, fäste man sig till en
början mera allmänt vid folkbeskaffenheten, och man
talade om att rasen försämrats, att degeneration inträtt
etc. När man sökte biologiska förklaringar till dessa
processer, kom man till en början att använda
beteckningen rasbiologi för vetenskapen rörande sådana
frågor. Ordet är emellertid missvisande. Problemet är
inte att avgöra, vilken ras som är bäst utan att söka
utreda, hur arvsmassan hos ett folk förändras i god
eller dålig riktning. Rasproblem kan härvidlag vara
av intresse, men det oklara begreppet ras täcker inte
på långt när hela frågeställningen. Därför har man nu
börjat använda termerna arvsbiologi och arvshygien.
Arvsbiologi kan definieras som vetenskapen om
människans ärftlighet. Arvshygien är läran om de
praktiska och sociala konsekvenserna av arvsbiologin.
Vid ärftlighetsforskningen rörande människan kan
man anlägga två synpunkter. Dels kan man se
problemen från hela befolkningens synpunkt och fråga
sig, hur en befolkning med viss arvssammansättning
under bestämda omständigheter kommer att te sig i
framtiden. Dels kan man se problemen från den
enskildes synpunkt och fråga efter den sannolika
beskaffenheten av avkomlingar från ett visst äktenskap.
Då äktenskapen ingås slumpvis
Om man ser de arvsbiologiska problemen från den
enskildes synpunkt, kommer man till mycket speciella
frågeställningar, som det inte finns möjlighet att här
ingå på. När det däremot gäller att se
ärftlighetsfrå-gorna ur befolkningens synpunkt, kan man först och
främst konstatera, att om i en befolkning individer av
olika typ har lika kraftig fortplantning och
äktenskapen ingås slumpvis, kommer befolkningens
beskaffenhet inte att ändras från generation till generation.
En mekanism av denna art kallar man panmixi. I
många fall och särskilt när det gäller kortare
tidrymder kan man påstå, att panmixi råder, eller rättare,
att avvikelser från panmixi förekommer i så liten
utsträckning, att de saknar betydelse. Man har
principiellt sett endast att räkna med fem möjliga
avvikelser. i) Individer kan avstå från att ingå äktenskap
eller av annan anledning fortplanta sig mindre än
genomsnittet i en befolkning. En process av denna art
kallas selektion eller urval. 2) Individer i en
befolk
ning kan i större utsträckning än vad slumpen fordrar
gifta sig med släktingar. I detta fall kan man tala om
att ingifte orsakar avvikelser från panmixi. 3)
Individer kan i större utsträckning än vad slumpen
fordrar gifta sig med personer som har samma
egenskaper som de själva. Det är en sådan process som
man avser med uttrycket »kaka söker maka». Detta
kallas inom arvsbiologin för assortative mating
[aså’-tativ mejztingj. 4) Individer gifter sig inte utöver en
hel befolkning utan endast inom en begränsad krets.
Man talar i detta fall om isolatverkan. 5) Slutligen
har vi att räkna med möjligheten av mer eller mindre
slumpvisa förändringar i arvsmassan, vilka man
kallar mutationer.
Innan vi går att i korthet diskutera dessa processer,
må erinras om att man brukar skilja på vikande
ärftliga egenskaper, vilka inte gör sig gällande, om ett
anlag finns hos en individ, och manifesta egenskaper,
som framträder, om anlagen finns i dubbel dos.
Härskande anlag däremot gör sig gällande i båda dessa
fall. För övrigt hänvisas till artikeln om ärftlighet.
Selektion eller urval
Vi återgår nu till frågan om de olika slagen av
avvikelser från panmixi. Vad först angår frågan om
selektion, så är det klart, att om selektionen riktar sig mot
ett härskande anlag, har den en mycket snabb verkan.
Om alla individer som har ett visst härskande anlag
hindras från fortplantning, blir anlaget ögonblickligen
utrotat. Detta är förklaringen till att inga sjukdomar
av allvarlig karaktär som uppträder före könsmogen
ålder är ärftliga. En allvarlig sjukdom hindrar
vederbörande från äktenskap och fortplantning. Anlag
för sjukdomar som yttrar sig först hos gamla eller i
slutet av fruktsamhetsåldern kan däremot ärvas
härskande.
Ett urval som riktar sig mot vikande anlag är
mycket effektivt, om det gäller stora delar av en
befolkning. Om en sjukdom som ärvs vikande finns hos
25 % av en befolkning och alla som har sjukdomen
hindras från fortplantning, kommer i nästa generation
sjukdomen endast att uppträda hos 11%. När
småningom genom ett sådant urval sjukdomen blivit
alltmer sällsynt, blir urvalet mer ineffektivt. När
egenskapen finns hos 10 på 10 000, har urvalet mycket
liten effekt. Om alla som har sjukdomen hindras från
fortplantning, dröjer det tio generationer, dvs.
ungefär 300 år, innan egenskapens förekomst minskat till
6 på 10 000. Den årliga effekten är med andra ord
försvinnande liten. För mycket sällsynta egenskaper är
urval utan betydelse. Vi har antytt, att anlag kan
uppstå genom mutation, och i själva verket bör alla sjuk-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
