Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rationalisering — ett medel till högre levnadsstandard - Rationaliseringen och arbetslösheten - Krigsproduktionen drev på rationaliseringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2806 rationalisering__________________________________
dustrigren lättare kompenseras av expansioner på
andra områden av näringslivet. Rationalisering i form
av mekanisering innebär ju bl. a. en viss
kompenserande arbetskraftsefterfrågan inom de industrier
som framställer de nya maskinerna. I den mån
rationaliseringen delvis tar sig uttryck i en reducering av
priserna på den rationaliserade industrins produkter,
kommer efterfrågan, såvida densamma är mer
priskänslig, att ökas för vederbörande industriprodukt,
och såvida efterfrågan icke är priskänslig, uppstår en
av den frigjorda köpkraften skapad efterfrågan inom
andra områden av näringslivet.
Så snart som rationaliseringen däremot blir en
allmän företeelse, dvs. bedrivs med stor intensitet
samtidigt i alla branscher, kan den utrationaliserade
arbetskraften icke hastigt nog absorberas på andra håll
i näringslivet. Den företeelse som brukar benämnas
permanent rationaliseringsarbetslöshet kan därvid
uppkomma. Inom vissa delar av näringslivet kan
sålunda arbetslöshetsöar uppstå, vilka ibland inte
försvinner »av sig själva» förrän efter en
generationsväxling.
Den väldiga permanenta arbetslöshet som
framträdde i åtskilliga industriländer under
högkonjunkturen efter 1922-23 års stora depression ansågs av
många socialekonomer till en del vara betingad av
den intensiva rationaliseringen under perioden 1923
-29. Särskilt torde detta gälla beträffande en del av
högkonjunkturårens arbetslöshet i Förenta staterna
och Tyskland. Det är i alla händelser välbekant, att
nyssnämnda industriella högkonjunktur i flertalet
länder gick i den industriella rationaliseringens
tecken. Åtskilliga socialekonomer har med hänsyn
härtill rentav ansett sig böra beteckna denna
uppsvings-period såsom en rationaliseringshögkonjunktur. I
detta sammanhang må nämnas, att utvecklingen inom
svensk industriproduktion under högkonjunkturen
efter 1923 ävenledes kännetecknades av en intensiv
rationalisering. Ett mått på rationaliseringens styrka
under en något längre tidrymd i vårt land ger
följande siffra. Mellan 1915 och 1929 beräknas den
industriella produktionsvolymen per arbetstimme ha
stegrats med 43 % i genomsnitt räknat för hela den
svenska industrin. Under denna tidrymd har givetvis
åtskilliga industrier ökat produktionsmängden per
arbetstimme väsentligt starkare, andra åter svagare.
Sålunda kan som exempel nämnas, att gruppen
»malmbrytning, järn- och metallindustri» i den svenska
industristatistiken från 1915 till 1929 mer än
fördubblade produktmängden per arbetstimme. Ett
utmärkande drag för den svenska rationaliseringen över
huvud under nyssnämnda period var (enligt
arbets-löshetsutredningens betänkande del I), att
exportindustrierna rationaliserats starkare än
hemmamark-nadsindustrierna. Då detta i sin tur innebar, att de
svenska exportindustrierna härigenom bättre kunde
hävda sin ställning på världsmarknaden, var effekten
av den intensiva rationaliseringen inom svensk
industri, betraktad ur sysselsättningssynpunkt, på det
hela taget enbart förmånlig under den period det här
gäller. Bortsett från en viss mindre betydande
rationaliseringsarbetslöshet betingades de arbetslöshetsöar
som uppstod i Sverige (Bohusläns och Blekinges
sten-distrikt, vissa norrländska sågverksdistrikt) av
ändrade efterfrågeförhållanden på världsmarknaden för
vissa svenska exportprodukter. I förbigående må
anmärkas, att Englands permanenta arbetslöshet under
tiden mellan de två världskrigen likaledes i mindre
utsträckning berodde på rationaliseringen än på en
för hög relativ kostnadsnivå, som försvårade exporten
och som uppkommit genom en felaktig värdering av
den engelska valutan, och på
efterfrågeförskjutning-ar på världsmarknaden. Man har i detta samband
talat om stenkolsindustrins och bomullsindustrins
nöddistrikt.
Krigsproduktionen drev på rationaliseringen
Under andra världskriget, då industrin i de stora
industriländer vilka i främsta rummet deltog i kriget
(Förenta staterna, England, den nyindustrialiserade
Sovjetunionen, Tyskland) omlades för
krigsproduk-tion, fick både den tekniska och arbetsorganisatoriska
rationaliseringen ett nytt uppsving.
Krigsproduktio-nens karaktär av serie- och standardproduktion
innebar utomordentliga möjligheter till införande av nya
arbetsbesparande maskinprocesser, vilka i största
utsträckning också utnyttjades av industriföreningens
ledare.
Den utpräglade bristen på arbetskraft, sedan en stor
del av den manliga befolkningen mobiliserats för den
egentliga krigföringen, betydde en ytterligare sporre
för rationaliseringsansträngningarna. När dessa
ratio-naliseringsframsteg efter krigets slut utnyttjades vid
tillverkningen av »civila» nyttigheter, kom de att få
vittgående återverkningar på den ekonomiska
utvecklingen i alla länder.
Den industriella rationaliseringen är med hänsyn
till sin mycket invecklade natur föremål för ett
betydande intresse bland såväl socialekonomerna som den
stora allmänhet vilken direkt berörs av
rationaliseringens verkningar. Den har också gjorts till föremål
för en ingående behandling i ett stort antal
ekonomiska undersökningar. Rationaliseringen såsom ett
mer tekniskt problem har likaledes givit upphov till
en ytterst omfattande litteratur i flertalet länder. Ett
omfattande internationellt samarbete för
befordrande av rationaliseringen i alla dess olika former,
rationell arbetsledning, mekanisering, standardisering osv.
har etablerats mellan industriella företagsledare,
tekniker och andra fackmän. Som ett led i detta
samarbete hålls med vissa års mellanrum stora
internationella kongresser.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
