- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 6. R - Su (2777-3296) /
2815

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reklam — ett konkurrensmedel - Broschyrer till 2,4 miljoner hushåll - Reklam i radio och TV? - Reklamens organisation och planering - Annons- och reklambyrån - Reklamens etik - Hur blir man reklamman?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

REKLAM 2815

sätt och ge plats för en utförligare argumentering.
Det mest utpräglade exemplet på personlig reklam
är reklambrevet. Det kan genom sitt språkliga och
tekniska utförande ge ett intryck av att vara skrivet
uteslutande för varje enskild mottagare av brevet.
Broschyrer, folders, cirkulär erbjuder olika
möjligheter och variationer i fråga om form och utstyrsel.
Vilket man väljer beror på vad man vill sälja - dvs.
hur utförligt och elegant man önskar och har råd att
presentera sin vara. Postverket erbjuder många
möjligheter för olika slag av massdistribution, t. ex.
grupp-korsband till 2,4 milj, hushåll. Trycksaker används
också för den service i form av handböcker,
instruktioner, korrespondenskurser, upplysningsserier,
recept o. d. som ges åt köparen av en vara.

Reklam i radio och TV?

I USA och en del andra länder har reklamen i radio
och television fått medel med oerhörd räckvidd och
verkan. I Sverige har tanken på reklam i radio och
television mött starkt motstånd från pressen och från
tongivande politiker.

Reklamens organisation och planering

En omfattande reklamkampanj sätter mycket folk
i verksamhet: företagets reklamavdelning,
annonsbyrån, tidningar, tryckerier, klichéanstalter,
marknads-undersökare, filmbolag, affischeringsföretag m. fl.
Samordnandet av uppgifterna sker på
reklamavdelningen eller överlåts till en annons- eller reklambyrå.
Större företag har ofta en egen reklamavdelning.
Denna kan ha rent administrativa uppgifter eller vara
såväl administrerande som producerande.
Reklambudgeten görs upp i samråd med
försäljningsavdel-ningen. I många fall tillämpas rena gissningsmetoder
men budgeten bör naturligtvis i största möjliga
utsträckning bygga på faktiska uppgifter,
konjunktur-och marknadsanalyser. Den ekonomiska kontrollen
av reklamens effekt är ofta svår att utföra.
Jämförelse med tidigare reklamanslags storlek och fördelning
i förhållande till försäljningsresultat är inte alltid
tillförlitlig, då försälj ningssituationen kan ändras från
ett år till ett annat.

Annons- och reklambyrån

Större företag samarbetar i allmänhet, då det
gäller omfattande reklamåtgärder, med en eller flera
byråer. Annonsbyråerna (för närvarande ca 25 st.)
är auktoriserade av Svenska
Tidningsutgivareföreningen och inriktar sig främst på annonsreklam,
medan de konsulterande reklambyråernas verksamhet
oftast omfattar affischering och trycksaksreklam.
Såväl annons- som reklambyråerna har emellertid
möjlighet att direkt eller indirekt sköta en hel kampanj
med reklamens alla medel.

Byråerna har ofta mycket kvalificerade s. k. service-

Ett exempel på vanligaste typen av affischpelare med plats
för 15 st. affischer.

eller kontaktmän anställda, vilka har till uppgift att
i samarbete med annonsören planera
reklamåtgärderna och samordna dessa med företagets försäljning.
Utformning, beställning och kontroll av reklamen
handhas sedan av olika avdelningar inom byrån. De
auktoriserade annonsbyråerna omsätter för
närvarande ca 125 milj. kr. per år, och antalet anställda är
900 å 1 000.

Reklamens etik

Samtliga organisationer i Sverige med anknytning
till reklam har antagit de »Grundregler för god
reklam», som fastställts av Internationella
Handelskammaren 1948, och som bl. a. stadgar förbud mot osann,
vilseledande eller illojal reklam.

Hur blir man reklamman?

Behovet av kvalificerade reklammän är stort och
reklamens betydelse i samhället ökar alltmer. I
känslan av sitt ansvar för reklamens utveckling i Sverige
startade Svenska Försäljnings- och Reklamförbundet
1953 Institutet för Högre Reklamutbildning, som
bedriver en högskolemässig undervisning med sikte på
att få fram kvalificerade medarbetare i reklamens
viktiga värv.

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 22 00:44:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-6/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free