Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reumatiska sjukdomar — invalidiserande folksjukdomar - Akut reumatisk feber eller akut ledgångsreumatism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REUMATISKA SJUKDOMAR 2825
INVALIDISERANDE FOLKSJUKDOMAR
Reumatiska sjukdomar. Denna
sjukdoms-grupp är för lekmannen mycket lätt att avgränsa. Det
rör sig om något slags värk i kroppen, en värk som
flyttar sig från det ena stället till det andra och som
påverkas av ombyte på väderlek. Ur vetenskaplig
synpunkt är sjukdomsgruppen emellertid mycket diffus
och svår att avgränsa, trots att man av gamla skrifter
känner till att dessa sjukdomar varit föremål för stort
intresse i åtminstone 5 000 år. Själva namnet anses
komma av ett grekiskt ord, som betyder flyta.
Enligt den gamla grekiska uppfattningen uppkom
reumatism vid olämplig fördelning av kroppens fyra
kardinalvätskor, genom rubbningar i deras flöde.
Senare har innebörden i begreppet reumatism kommit
att begränsas till smärtsamma sjukdomstillstånd i
leder och muskler, som inte beror på yttre våld och som
inte är en del av andra, välkända sjukdomstillstånd.
Det är klart att med en så diffus avgränsning kommer
denna sjukdomsgrupp att omfatta ett flertal olika
sjukdomstillstånd med bristfälligt kända orsaker. De
har emellertid alla det gemensamt, att de angriper
leder och muskler och att deras innersta natur inte är
klarlagd. Denna osäkerhet på det begreppsmässiga
området försvårar en systematisk framställning, men
begreppet reumatism har gammal hävd och kan
knappast ersättas av något annat. Det täcker också en ofta
nog så smärtsam realitet, en realitet som därtill
medför mycket stora medicinska och sociala problem.
Det är mycket svårt att få några riktigt säkra
uppgifter om frekvensen av reumatiska sjukdomar i vårt
land. Man räknar emellertid med att ca 250 000
människor lider av reumatiska sjukdomar i vidsträckt
bemärkelse, att ca 100 000 varje år söker läkare för sina
reumatiska besvär. I mitten av 1940-talet hade drygt
30 000 människor invaliditetsunderstöd till följd av
reumatiska sjukdomar. Även om siffran är osäker,
uppskattar man totala antalet av invalider i
reumatiska åkommor till omkring 40 000. Antalet förlorade
arbetsdagar till följd av dessa sjukdomar kan givetvis
inte heller säkert uppges men uppskattas till minst
15 miljoner årligen. Dessa förlorade dagsverken
representerar ju stora ekonomiska värden. Därtill
kommer så kostnaderna för vården av de sjuka, för
mediciner etc. De reumatiska sjukdomarna framstår mot
bakgrund härav som ett av de angelägnaste områdena
för en vetenskaplig forskning som kan leda fram till
effektiva behandlingsmetoder och till ännu viktigare
profylaktiska åtgärder.
De viktigaste grupperna av reumatiska åkommor är
den akuta reumatiska febern eller den akuta
ledgångsreumatismen, polyarthritis acuta, den kroniska
ledgångsreumatismen, de degenerativa ledsjukdomarna
som även kallas arthroser samt den mycket heterogena
gruppen muskelreumatism. Till de reumatiska
sjukdomarna räknas också ofta ehuru tämligen
omotiverat ryggskott och ischias. De behandlas i en särskild
artikel.
Akut reumatisk feber eller akut ledgångsreumatism
Denna sjukdom är den bäst avgränsade av de
reumatiska sjukdomarna. Den orsakas av infektioner,
oftast i svalget. Man anser att vissa gifter, toxiner,
frigörs från bakterierna i infektionshärden,
infektions-focus, och transporteras ut i kroppen, där de kan
inverka på olika vävnader och organ och ge upphov till
sjukliga förändringar. Vid akut ledgångsreumatism
angrips framför allt lederna och hjärtat. Sannolikt är
det inte toxinangreppet som sådant som ger upphov
till de sjukliga förändringarna utan man räknar med
att det sker en sensibilisering i vävnaderna, så att
dessa sedan vid förnyad tillförsel av toxinet reagerar
med sjukdomstecken. (Jfr Allergi.) De första
ledsymtomen uppkommer också som regel först några dagar
efter det att den reumatiska feberns första symtom,
t. ex. halsfluss, givit sig tillkänna.
Sjukdomsförloppet är som regel ganska typiskt.
Akut insjuknande med t. ex. ont i halsen och hög
feber, allmän sjukdomskänsla. Efter några dagar
svullnad och svåra smärtor i olika leder, mest de stora
lederna. Lederna blir mycket ömma och smärtorna
mycket svåra vid försök till rörelser.
Även hjärtat kan bli angripet. Själva hjärtmuskeln
kan ta skada, vilket bl. a. ger sig till känna i snabb
puls. Hjärtmuskeln brukar snabbt hämta sig igen och
tar endast mycket sällan bestående skada. Värre är
det med den inre hjärthinnan, endocardiet, i vilket det
kan uppkomma inflammatoriska förändringar och sår.
Dessa läks under ärrbildning och ärren har tendens
att skrumpna. Om förändringarna sitter på
hjärtklaf-farna, vilket är mycket vanligt, påverkas klaffarnas
funktion av ärrskrumpningen och man får s. k.
klaff-fel som ett bestående men efter sjukdomen.
Klaf-farna fungerar inte längre tillfredsställande, vilket
medför en ökning av hjärtats arbete. Då
hjärtmuskulaturen småningom inte orkar med denna
merpåfrest-ning får man symtom på hjärtinsufficiens (jfr
Hjärtat och hjärtsjukdomarna).
Efter några veckors tid med hög feber och mer eller
mindre svåra ledbesvär brukar symtomen klinga av
och lederna återfår sin normala rörelseförmåga.
Endast sällan blir det några bestående skador på
lederna. Den sjuke känner sig bättre och vill lämna
sängen. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att
en akut reumatisk feber är en allvarlig sjukdom som
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
