Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rodd — modern sport med gamla anor - Gammal och ung sport i Sverige - De viktigaste tävlingarna - Rodin, Auguste — en impressionist inom skulpturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2848 RODIN
»Head of the River Race» på Themsen som det ser ut från
Hammersmith Bridge i London. Tävlingen som går mellan
Mortlake och Putney är världens till deltagarantalet största
roddevenemang och samlade 239 deltagande besättningar år
1954.
Gammal och ung sport i Sverige
Roddsporten hade sin glanstid i Sverige under
1880-talet, då bröderna Wirström i Stockholms RF
dominerade i Skandinavien och var verkliga, moderna
idrottshjältar. Rodden var på den tiden på modet.
Under de följande åren dalade sporten, trots att en
del goda lag fanns, främst Vaxholms RF. Även
Stockholms RF, Hammarby, klubbarna i Malmö och
Göteborg samt Landskrona nådde anmärkningsvärda
framgångar.
En schism splittrade 1906 den svenska
roddspor
ten, då de fem största klubbarna på västkusten och
Stockholms RF bröt sig ur Svenska Roddförbundet
och bildade Sveriges Roddförbund. Detta antog de
brittiska reglerna (gällande 1882-1938), vilka som
professionell stämplade »person som mot avlöning
eller genom anställning varit mekaniker, hantverkare
eller kroppsarbetare». Den svenska aktionen var
riktad mot de segerrika vaxholmarna. Av dessa var flera
yrkesfiskare, och eftersom det var före motorbåtarnas
tid, rodde dessa sina fiskebåtar samt ansågs
därigenom få otillbörlig träning! Den kuriösa konflikten
bilades 1910, då Sveriges Roddförbund upplöstes.
Sedan Akademiska Roddföreningen stiftats 1929,
har en delvis ny anda blåst in i den svenska
roddsporten, som tack vare mecenater och inte minst
understöd av tipsmedel kunnat tillföras nya båtar och
båthus. Rodden sköt ny fart under 1930-talet, och
sedan Roddfrämjandet 1944 bildats i Stockholm - med
speciell uppgift att göra propaganda för rodd - har
nya klubbar tillkommit, bl. a. en del korporationer
(t. ex. Stockholmspolisen), som har lätt att samla
roddarlag till träning. Instruktions- och
tränarverk-samheten har också fått starkt stöd. Speciellt
klubbarna på västkusten har gått framåt, nämnas bör
särskilt Höganäs, Kungälv, Falkenberg och Strömstad.
De viktigaste tävlingarna
Sverige deltar föga i internationell roddsport
utanför Norden, och i vårt land är därför nordiska,
svenska och distriktsmästerskapen de viktigaste. Största
internationella anseendet har Henleyregattan i
England (på Themsen; första gången 1839), de
olympiska tävlingarna samt europamästerskapen, där dock
England inte deltar. Världens mest kända
roddtäv-ling är dock kapprodden mellan Oxfords och
Cambridges lag, som ros på Themsen och som första
gången arrangerades 1829 samt från 1839 är årlig.
De svenska internationella framgångarna är lätt
räknade. Den enda olympiska placeringen daterar
sig från 1912, då Sverige blev tvåa i inriggad fyra med
styrman. En frammarsch noteras dock efter andra
världskriget, då Sverige bl. a. vann sitt första
europa-mästerskap: 1949 i tvåa utan styrman.
EN IMPRESSIONIST INOM SKULPTUREN
Rodin [rådän8’], Auguste (1840-1917),
Frankrikes störste skulptör under 1800-talets senare del.
Den realistiska, rörliga och måleriska skulpturstil i
barockartad anda som härskade under hans
utbildningsår, främst representerad av Carpeaux
påj,
satte föga märke i hans ungdomsproduktion men gör
sig gällande i ett och annat senare arbete — över [-huvud taget visar Rodins konst i ovanligt ringa grad
någon organisk utvecklingslinje; tvärtom tog han
varje ny uppgift som ett problem för sig med egna
förutsättningar. Hans konst verkade därför ofta
överraskande, inte sällan så starkt, att den mottogs med
oförstående av samtiden.
Rodin slog igenom som realist. När han 1877 ställde
ut sitt första stora verk Koppar åldern (ett
exemplar i Nationalmuseum) på Salongen väckte det en
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
