Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rodin, Auguste — en impressionist inom skulpturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RODIN 2849
Tre verk av Rodin. T. v. Tänkaren, ursprungligen avsedd att ingå som en detalj i Rodins stora komposition Helvetesporten,
senare omarbetad i monumental skala. I mitten Handen. T. h. Kyssen. Det är företrädesvis i skulpturer som de båda sistnämnda
som Rodins konst kan sägas utgöra en motsvarighet till impressionismen inom måleriet.
uppmärksamhet av delvis rätt pinsamt slag för
konstnären: han blev öppet anklagad för att ha
betjänat sig av ohederligt »surmoulage», dvs.
avgjut-ning direkt på modellen. Först långt efteråt blev han
rentvådd från denna beskyllning. Detta ger en
uppfattning om Rodins förmåga att illusoriskt återge
verkligheten. Det var med sin främsta förebild
Michel-angelos hjälp som han förmådde fylla naturalismen
med det förädlande, stormande patos som formades
till vision i hans eget väsen.
Den dramatiska, men sällan tomma posen är ett
framträdande drag i Rodins skulptur, ett galliskt
drag. Men han hade också en nordisk ådra; det
verkar inte som en tillfällighet att han härstammar från
Yvetot i Normandie (på svenska Ivertofta). Han
beundrade de nordfranska katedralerna och har t. o. m.
skrivit en inspirerad bok om dem, och från dem går
en gotisk, kanske närmast sengotisk kraftström in i
hans konst. Den finner sitt förnämsta uttryck i den
mäktiga skulpturgruppen Borgarna i Calais, som
i en tung men ändå måleriskt upplöst form skildrar
en episod ur det medeltida fransk-engelska
hundraårskrigets historia.
Många strömningar förenas i Rodins konst. Han
rymmer i sin personlighet de egenartade och
produktiva motsatser som ingår i konstskapandet under
detta skede, sekelskiftet 1900. Han är eklektiker och
ändå nyskapare, formgestaltare och formupplösare,
realist och symbolist, hård, explosiv och ändå mjuk
av böljande jugendkurvor. Han pekar också framåt
mot 1900-talets expressionism - i det fallet är hans
om Matisse påminnande, utsökta teckningar
märkliga förebud. En fin samling finns i Zornmuseet i
Mora; Zorn och Rodin var goda vänner, vilket satte
spår i den förres skulpturverk. Dantekulten och de
nya astronomiska upptäckterna gav åt mycket i
sekelskiftets konst ett spekulativt, kosmiskt famnande
drag, och detta framträdde också hos Rodin, främst
i hans väldiga ofullbordade komposition
»Helvetesporten», som helhet ofullgången men innehållande
flera berömda skulpturer, bl. a. Tänkaren. —
Rodin var också en utomordentlig porträttör. Hans staty
av Balzac ger ett storslaget uttryck för diktargeniets
andliga strålkraft, men blev i sin mäktigt
stiliserade form oförstådd av samtiden. Stor popularitet
nådde han däremot med en lång rad
marmorskulpturer med nakna figurer, grupperade till lyriska
stämningsstycken under namn sådana som Kyssen, Evig
vår etc. Han förmådde ge en starkt konstnärlig form
också åt dessa motiv, inte minst genom den
raffinerade behandlingen av marmorn, vars yta får ett
skälvande liv av dagsljuset. Det är dessa arbeten som
motiverar satsen, att Rodins konst är den skulpturala
motsvarigheten till impressionismens måleri.
Utom det ovan nämnda arbetet Kopparåldern äger
Nationalmuseum ytterligare några och Thielska
galleriet ett. Den största samlingen av Rodins arbeten
utanför Frankrike finns i Glyptoteket i Köpenhamn.
Själv sammanbragte han på gamla dagar i sitt hem i
Paris en stor samling av sina verk i original eller
av-gjutning; den har bevarats som ett Rodinmuseum i
franska statens ägo.
182—-1.11223 VI
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
