Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romerska riket — forntidens mäktigaste imperium - Hur Rom styrde världen: medaljens framsida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2802 ROMERSKA RIKET _____________________________________________________________
tillsatte där ståthållare (lega’ter), som innehade sin
befattning under längre tid och strängt
kontrollerades av kejsaren, inte minst beträffande
skatteupp-börden. I de övriga provinserna var senaten
överstyrelse, men även där hade kejsaren mycket stora
möjligheter att utöva kontroll och att förhindra
utpressningar.
Det blev också allt vanligare, att romersk
medborgarrätt gavs åt enskilda provinsbor eller åt hela
samhällen i provinserna. Julius Caesar hade börjat
därmed och kejsarna fortsatte i samma riktning.
Slutligen togs steget fullt ut, då kejsar Caracai/la gav
rikets alla invånare med högst få inskränkningar
romersk medborgarrätt (212). Personer av gammal
romersk släkt såg visserligen denna utjämning med
bitterhet; redan på Claudius’ tid (omkring 50 e. Kr.)
klagade man sålunda över att ättlingar till de galler
som en gång berett Caesar så stora svårigheter
numera styrde provinser, kommenderade härar och fick
sitta i den romerska senaten. Men för provinsborna
innebar utjämningen ett stort uppsving. Man kan
avläsa utvecklingen genom ett studium av
kejsarläng-den. Det första århundradets kejsare var i allmänhet
av gammal romersk familj. Spanjoren Trajanus var
den förste provinsbo som innehade kejsarvärdigheten
(omkring 100 e. Kr.). Sedan blev detta allt vanligare.
SeptEmius Seve’rus (omkring 200 e. Kr.) var
afrikan, Philip’pus, under vars regering Rom firade sitt
tusenårsjubileum (248), var arab, Maxim/nus,
ursprungligen menig soldat och en jätte på 234 cm,
härstammade från det avlägsna Tracien, och
Diocle-tia’nus var son av en frigiven.
I skydd av »den romerska freden» utbredde sig en
enhetlig kultur. Den grekiska kulturen hade en gång
sammansmält med den orientaliska till en
hellenistisk kultur, och denna spred sig nu över romarriket
och blev vad man brukar kalla en
»romersk-hellenistisk» eller »romersk» kultur. Dock får man inte
glömma, att det alltjämt gapade en klyfta mellan den östra
och den västra hälften av riket. I den förra var
grekiskan, i den senare latinet administrationens och de
bildades språk. Östern bestod till stor del av gamla
kulturländer med urgamla traditioner, i västern hade
däremot kulturen införts huvudsakligen av romarna.
Trots detta finns dock vissa enhetliga drag. Vare sig
det gäller själva Rom eller Pompeji i Italien, det ur
Nordafrikas ökensand framgrävda Timgad eller
Palmyra i Syrien, Trier i Rhenlandet, Musée de Cluny i
Paris eller York i det romerska Britannien - nog
avslöjar lämningarna från romersk tid likheter i
bygg-nadsskick och en viss överensstämmelse i
samhällsskick och levnadsförhållanden.
Ett enande band var också det storartade romerska
vägnätet. Via Ap’pia, »vägarnas drottning» med anor
ända från 300-talet f. Kr., blev förebilden. Det solida
byggnadssättet gör, att dessa vägar förefaller som
skapade för evigheten. »Sträckningen av en romersk
väg», säger Martin P:son Nilsson, »liknar mera en
järnväg än våra slingrande landsvägar. De ännu
brukbara sträckorna av romarvägarna i England älskas av
bilisterna, ty den romerska vägens raka sträckning och
långsamma svängar tillåta att sätta upp hastigheten
på ett helt annat sätt än våra moderna vägar, som ej
förneka sitt ursprung av ridvägen och djurstigen.»
Detalj av ara pacis, Augustus’
fredsaltare. Altarets scener är
visserligen idealiserade, men
det är säkert ändå ett faktum
att mycket av den harmoni
de ger uttryck åt hade sin
motsvarighet i verkligheten under
»den romerska freden».
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
