- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 6. R - Su (2777-3296) /
2861

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romerska riket — forntidens mäktigaste imperium - Monarki, aristokrati, demokrati och diktatur - Hur Rom styrde världen: medaljens framsida

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

____________________________________________________________ ROMERSKA RIKET 286 I

Det romerska rikets utveckling till världsmakt.

kejsare och två underkejsare. Den sistnämnda av
dessa reformer stod sig dock inte länge, ty nya
tronstrider utbröt efter Diocletianus’ avgång. Enväldet
och centralisationen bibehölls däremot och utbildades
ytterligare av Kon’stantin den store, som blev
ensam härskare över romarriket 323. Den siste som
härskade över hela imperiet var Teodo’sius den store.
Efter hans död (395) delades riket i ett väst- och ett
östromerskt med Adriatiska havet och Stora
Syrten-viken som gräns. Denna delning blev därefter
bestående.

Det västromerska riket upphörde vid den siste
kejsarens fall 476, under det att östromerska riket,
som i begränsad skala och under allt starkare
grekiskt inflytande fortsatte det gamla imperiets
traditioner, existerade ända till 1453.

Hur Rom styrde världen: medaljens framsida

Romarnas nationalskald VergTlius talade i
dikten Aenei’den om sitt folks kynne och uppgift i
världen. I konst, litteratur och vetenskap hade romarna
sina övermän.

Men du, romare, skall med makt all världen regera.
Detta skall vara din konst: att villkor stadga för freden,
skona de bedjande milt och nederlägga de stolta.

Att romarna realiserat den första punkten i
programmet: att »med makt all världen regera», har den

föregående framställningen visat. Men hur stadgade
romarna »villkor för freden»? Man måste säga, att de
småningom lyckades även med det. Redan under
republikens sista tid hade Italiens folk praktiskt taget
sammansmält med romarna, och denna process blev
så grundlig, att nästan alla spår av de icke-romerska
folken på den italienska halvön försvunnit. 89 e. Kr.
utsträcktes den romerska medborgarrätten till alla
ita’liker.

Ett svårare problem var att infoga de
utom-italiska besittningarna, de s. k. provinserna, i riket.
Under republikens tid betraktades provinserna som
erövrade länder, av vilka det gällde att dra så mycket
nytta som möjligt genom en hänsynslös exploatering.
Ståthållarna (prokonsu’ler, propreto’rer) styrde och
ställde i provinserna som de behagade, och kunde tack
vare bristande kontroll tillåta sig vilka övergrepp som
helst. CEceros anklagelser mot Verres, som varit
ståthållare på Sicilien, är belysande för dessa
förhållanden. Verres hade gjort sig skyldig till utpressning
bland provinsens invånare i en sådan omfattning, att
fordringarna som framställdes mot honom och
genomdrevs gällde inte mindre än omkring 7%» milj. kr.
i vårt mynt.

Med kejsardömet blev emellertid förhållandena
bättre även i provinserna. De viktigaste bland dem
-särskilt gränsprovinserna, där trupper var förlagda
- ställdes under kejsarens direkta uppsikt; han

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 22 00:44:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-6/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free