Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rubens, Peter Paul — barockens mästare - Översvallande livslust — även i bibliska och allegoriska målningar - Rubens och hans medhjälpare - En levnadskonstnär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUBENS 2879
Rubens är barockens frodigaste målarbegåvning. Hans konst präglas av kraftfullhet och yppighet, vare sig han målar
mytologiska och religiösa motiv eller porträtt. T. v. Dioskurerna bortrövar Leukippos’ döttrar. Omkr. 1618. I mitten Batseba
mottagande Davids brev. Omkr. 1635. T. h. »Halmhatten». Porträttet föreställer troligen Rubens’ svägerska Susanna Fourment.
Omkr. 1625.
och Dioskurerna bortrövar Leukippos’ döttrar, har
målarens intresse först och främst fäst sig vid de
nakna kropparnas sunda, blodfulla och yppiga
skönhet. Ingen konstnär har kunnat tävla med Rubens i
att ge allegoriska kompositioner liv och uttryck.
Hans mästerverk på detta område är den kolossala
målningssvit (nu i Louvremuseet) som framställer
Marias av Medici historia. Pallas och Orfeus
undervisar den unga prinsessan under de tre gracernas
skydd. Statsklokheten står vid riksskeppets roder,
medan Rättvisan anger kursen - allt har samma
dramatiska påtaglighet som mästarens gestaltning av de
antika myterna.
Rubens och hans medhjälpare
Rubens var oerhört produktiv och anlitade i stor
utsträckning medhjälpares och lärjungars bistånd i
sitt arbete. Han samarbetade också stundom med
andra konstnärer, som på sitt eget sätt utförde vissa
partier av hans målningar. I Nationalmuseums
målning De tre gracerna, vilkas blonda och knubbiga
skönhet är ytterst karakteristisk, är den stora
blomsterkorgen och landskapet sålunda målade av Jan
Brue-ghel; densamme har i en stor komposition
Syndafallet (i Haag) målat hela landskapsbakgrunden med
paradisets lövängar och skaror av djur. Likväl var
Rubens också en framstående djur- och
landskapsmålare.
Särskilt märklig var Rubens’ insats på det senare
området; han är efter Pieter Brueghel den förste store
landskapsmålaren i konsthistorien, och det var han
som präglade den romantiska landskapsuppfattning
med dramatiskt uttrycksfull ljus- och
luftframställ
ning som man sedan möter i den holländska konsten,
t. ex. i Rembrandts landskap, hos Ruisdael och
Hob-bema. En under 1630-talet allt starkare
framträdande anslutning till Tizians smältande och
vibrerande kolorit ger sig till känna i dessa landskap, vilka
bildar utgångspunkten för den förste rokokomålaren,
Antoine Watteau. Även som porträttmålare var
Rubens verksam; hans människoskildring är inte djup
men omedelbar, otvungen och hjärtlig.
En levnadskonstnär
Rubens’ konst mottogs med entusiasm av hans
samtid, han överhopades med beställningar, förstod att
organisera sitt arbete väl, blev en rik man och intog
en lysande ställning i sin stad och i den samtida
kulturvärlden. Hans älskvärda väsen i förening med hans
stora anseende gjorde honom till en förträfflig
diplomat, som sändes i viktiga uppdrag till främmande
länder och löste besvärliga statsangelägenheter,
säkert ofta genom otvunget samspråk, medan någon
furste eller storman satt modell för honom.
Han var två gånger lyckligt gift, först (1609) med
Isabella Brant, som dog 1626, sedan (1630) med
hennes systerdotter, den unga, blonda och yppiga Helène
Fourment, som under hans sista tio år var hans mest
anlitade modell. Hennes skönhet tycks ha varit den
starkaste inspirationskällan för hans konst, som är
kraftfullare, djärvare och mera omedelbar än
någonsin under detta årtionde. Otaliga gånger målade han
Helène, klädd eller naken, som Susanna eller
Andro-meda, alltid med en biton av stark och lycklig glädje,
som gör dessa målningar till det mest intagande,
mest personliga i hans verk.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
