Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runeberg, Johan Ludvig — Finlands nationalskald - Runeberg framträder som skald - Genombrottet - Lektorn i Borgå - »Fänrikarna»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUNEBERG 2889
bondetyp han idealiserat i Bonden Paavo. En annan
viktig impuls utgjorde de historier han hörde
berättas från finsk-ryska kriget, vilka väckte starka
patriotiska känslor till liv hos honom.
Runeberg framträder som skald
1826 återvände Runeberg till studierna i Åbo, och
när universitetet efter stadens brand 1828 flyttades
till Helsingfors, följde han med dit och blev 1830
docent i latin.
Samma år gav han ut sin första diktsamling
och 1833 den andra. Det viktigaste och originellaste
i dessa är en avdelning Idyll och epigram. Han har här
skapat en ny poetisk stil, vartill han fått uppslaget
från serbisk folklyrik. Dikterna är starkt
koncentrerade och utomordentligt enkla, språket blir kärvt i sin
ordknapphet men rikt på stämning och innehåll, t. ex.
i Bonden Paavo, Flickan kom ifrån sin älsklings möte
och Den enda stunden. Denna poesi slog ej an på den
svenska publiken, vars ideal var Tegnérs glansfulla
retorik och romantikens yppiga versspråk. Än mer
främmande stod man för Älgskyttarna (1832), vars
okonstlade realism framgår redan av de första
raderna:
Aftonvarden var nyss fulländad i torpet. En lämning
låg på det rymliga bordet ännu, kring stävan med
kalja
stycken av hålkaksbröd och i koppar potäter och
mujkor.
Med detta hexameterepos blev han en
föregångsman för den gryende realismen i svensk diktning.
1831 hade Runeberg gift sig med Fredrika
Teng-ström, en brorsdotter till Finlands ärkebiskop. Med
hennes hjälp redigerade han 1832-36 Helsingfors
Morgonblad.
Genombrottet
Hos svensk publik slog han igenom först med
präst-gårdsidyllen Hanna (1836), där romantiken är
mycket starkt framträdande. Det är en lovsång till den
första kärleken och till den finska naturen, »då i
skönhetens skrud den firar sin midsommarhögtid».
Julkvällen (1841), liksom Hanna på hexameter och en
herrgårdsidyll, visar samma landskap i vinterdräkt.
Den har ett starkt fosterländskt patos.
Lektorn i Borgå
Då Runeberg 1837 rönte en svår motgång i
beford-ringsavseende vid universitetet, uppgav han en
tilltänkt karriär där och blev lektor i Borgå, där han
kom att stanna för resten av sitt liv. Han blev sålunda
försatt i en småstads isolering, och det förefaller, som
om han under de följande åren med diktens hjälp
ville fly till fjärran länder och tider undan den grå
verkligheten.
Nadeschda (1841) tilldrar sig sålunda i Ryssland
under Katarina II och berättar sägnen om fursten som
Denna teckning av C. P. Mazer anses vara det bästa
existerande Runebergsporträttet.
förälskade sig i en livegens dotter. Dikten är starkt
romantisk, och det färgrika bildspråket och de
konstfulla versmåtten bryter starkt av mot den tidigare
enkelheten i Runebergs diktning. Ett starkt romantiskt
inslag möter också i hans yppersta dikt, Kung Fjalar
(1844), framför allt i de scener som utspelas i Ossians
land. Men romantiken förmäles här med en antik
höghet och storhet, både hos titelfiguren, den
guda-trotsande nordiske vikingakonungen, och hos hans
tragiska öde, som höjer Runebergs epos till samma
plan som Sophokles’ Konung Oidipus. Det sätt varpå
gudarna tuktar och luttrar den övermodigt självsäkre
Fjalar genom att låta hans förskjutna dotter bli sin
brors brud bär också en starkt antik prägel. Med
fulländat mästerskap, inte minst i versbehandlingen, har
Runeberg utfört det svåra motivet. Ett liknande
formellt mästerskap, som dock denna gång inte riktigt
förmått göra det antika ämnet levande, är sorgespelet
Kungarne på Salamis (1863), som Runeberg
påbörjade omedelbart efter Kung Fjalar men avslutade först
flera år senare.
»Fänrikarna»
Första delen av Fänrik Ståls sägner utkom 1848,
den andra 1860, med 17 »fänrikar» i vardera. De rönte
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
