Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runeberg, Johan Ludvig — Finlands nationalskald - »Fänrikarna» - Runebergs sista år - Runorna — en rundfärd bland runor och runstenar, runstavar och runmagi - Yngre runor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2890 RUNORNA
Sven Duva vid Virta bro. Illustration av A. Edelfelt till
Fänrik Ståls sägner.
omedelbart en oerhörd framgång i både Finland och
Sverige. Vårt land blev genast finsk nationalsång till
Pacius’ musik (se Folksånger). Vad hela cykeln
betytt för utvecklingen av finskt nationalmedvetande
finnes uttryckt i A. Schaumans ord: »Man kände sig
tillhöra ett folk, som var värt att leva.» Även för
Sverige blev sägnerna ett nationalepos, som kanske lästs
mera än någon inhemsk skalds. Dessa hjältar har
blivit legendära gestalter, som alltifrån vår barndom haft
en plats i våra hjärtan. Det gäller Sven Duva, Lotta
Svärd, Döbeln, Sandels, Schwerin, von Törne, gamle
Lode och många andra. Det är ett helt galleri av
gestalter, som ter sig levande och åskådliga,
individualiserade och fasta i linjerna. Realismen berör dock mera
det yttre. Innerst är de idealmänniskor, som står på
ett högre plan än det verkliga livets och den bild
sägnerna ger av krigets blodiga och ofta föga ärofulla
verklighet är starkt stiliserad.
Runebergs sista år
I Borgå förde Runeberg ett lugnt liv. Det var endast
om vintrarna han diktade, medan han ägnade
somrarna åt sina favoritnöjen jakt och fiske. Det var
under en jaktutflykt som han 1863 drabbades av ett
slaganfall, som bröt hans krafter och band honom vid
sjukbädden för hans återstående liv. Han levde ännu
i flera år med sin hustru som trofast vårdarinna och
avled först 1877.
EN RUNDFÄRD BLAND RUNOR OCH RUNSTENAR,
RUNSTAVAR OCH RUNMAGI
R.UNORNA. Tecknen i våra förfäders äldsta
bok-stavsskrift, runorna, har under tidernas lopp växlat
till antal och utseende. Fastän runorna
uppenbarligen, såsom deras utseende visar, är besläktade med
romerska och grekiska bokstäver, blev de uppställda
i helt annan ordning än t. ex. det romerska alfabetet,
som ju börjar med a b c d... Den redan tidigt ordnade
följden av runor börjar f u th a r k. Därför kallas den
vanliga runföljden, den s. k. runraden, även
futh-arken. Denna runrad med sin bestämda ordning har
anträffats dels på en sten från Kylver på Gotland
(KyZ^rfutharken från omkr. 400 e. Kr.), dels på ett
par något senare brakteater (tunna, på ena sidan
präglade guldbleck), nämligen den 1938 från Statens
historiska museum förkomna Vadstenabrakteaten samt
den västgötska Grumpanbrakteaten. Då detta slags
runor stundom är ristade på daterbara föremål (spjut,
ringar m. m.), har man kunnat visa när och var
runorna tidigast dyker upp och hur deras beskaffenhet
då är.
Runorna kommer från södern; den 24-typiga
run
raden är äldst. Med sådana runtecken utfördes
ristningar under tiden omkr. 200-800 e. Kr. Dessa runor
kallas samgermanska, ty de anträffas hos de flesta
germanska folk. Då de förekommer särskilt talrikt i
Norden, kallas de också efter det här vid den tiden
talade språket urnordiska. De var indelade i tre
»ätter» (grupper av åtta tecken). Tecknen skars ofta
in i trä - därav de raka stavarna, »bokstäverna»
-eller ristades på metall.
Yngre runor
Den yngre runraden består av blott 16 tecken.
Denna 16-typiga futhark uppträder tidigt i två olika
former: den svensk-norska eller — som man väl
snarare bör kalla den - den norsk-svenska samt den
danska eller vanliga runtypen. Runor av detta
sistnämnda slag finner man på de allra flesta av våra ca
2500 runinskrifter. Under 1000- och 1100-talen
segrade den danska eller vanliga runraden nästan
fullkomligt. I mellersta Sverige och framför allt i
Hälsingland finner man på åtskilliga runristningar ett
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
