Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydberg, Viktor — en förkämpe för det rätta, goda och sköna - Romantiker och tänkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2896 RYDBERG
Viktor Rydberg vid arbetsbordet. Oljemålning av Albert
Edelfelt 1893.
EN FÖRKÄMPE FÖR DET
RÄTTA, GODA OCH SKÖNA
Rydberg, Viktor (1828-95). År 1862 utgav en
trettiofyraårig medarbetare i Göteborgs Handels- och
Sjöfarts-Tidning en bok med titeln Bibelns lära om
Kristus. Författaren kommer, med stöd av tysk
lärdom, till det resultatet att dogmen om Kristi gudom
var ett obibliskt påfund av ganska sent datum. Han
ville liksom de flesta reformatorer gå tillbaka till
urkristendomen, och i likhet med dem mötte han hårt
motstånd.
Det var denna religionsfilosofiska skrift som
gjorde Viktor Rydbergs namn känt för en större
allmänhet, men den var ingalunda hans första arbete. Redan
som gymnasist i Jönköping och Göteborg hade han
börjat sin journalistiska bana, och när han efter en
kort studietid i Lund kom till Handelstidningen som
medarbetare, skrev han inte bara artiklar för dagen
utan också romaner, vilka publicerades som
följetonger.
Fribytaren på Östersjön trycktes i tidningen 1857.
Två år senare kom en ny följetong, av större räckvidd
och med djupare syftning. Det var Den siste
atenaren, vari den religionsfilosofiska strid som skulle
komma till fullt uttryck efter boken om Kristi gudom
förebådas. Det är med Den siste atenaren som
Rydberg - enligt hans egna ord i företalet - »slungat
ett spjut mot de fientliga lederna i krigarens lovliga
uppsåt att såra och döda». Dessförinnan hade han i
den fantasifulla novellen Singoalla avslöjat att han
också var en stor poet.
Med dessa arbeten var det första skedet i Rydbergs
utveckling avslutat.
Under 1870-talet sysslade han med mångahanda
ting. Han gjorde en resa till Italien, som bar frukt bl. a.
i de märkliga historiska porträtten i Romerska
kejsare i marmor. Han var en tid riksdagsman, och han
översatte Goethes Faust. Men betydelsefullast var de
dikter som med vissa mellanrum tillkom under dessa
år. Det är nu den klangfullt sköna Dexippos, den
romantiskt färgade Den flygande holländaren och
-förebådaren för de stora tankedikterna - Prometevs
och Ahasverus tillkommer. Som den mäktiga
avslutningen på Rydbergs första lyriska storhetstid står
Kantaten till universitetsjubileet i Uppsala, då han
själv kallades till hedersdoktor. Han hade då redan
lämnat journalistiken, och efter att ett par år ha
föreläst i Göteborg kallades han 1884 till professor i
kulturhistoria vid Stockholms högskola.
Romantiker och tänkare
Under sina sista år var Rydberg till stor del
sysselsatt med studier i germansk mytologi, som av nutiden
skattas högre än av samtiden. Från denna tid
härstammar också några av hans stora tankedikter,
framför allt den av humanistiskt patos genomsyrade Den
nya grottesången, ett storslaget angrepp på
mekaniseringen och det mänskligas utplånande i
industrialismens tidevarv.
Grottesången ingår i den andra samlingen Dikter,
som utkom 1891 och rymmer Rydbergs mest mogna
och tyngst vägande lyrik. Här har han med
överlägsen styrka och säkerhet gestaltat sin allt djupare
misstro mot världen och sin allt fastare tro på de
oförgängliga värdena. Samma genomtänkta idealism
utmärker hans sista stora prosaverk, Vapensmeden, vars
tryckår också är 1891. Det är en poetisk och
romantisk skildring från svensk reformationstid, vari den
åldrande Rydberg ger uttryck åt sin ovilja över den
intolerans och den dogmatism som i hans tycke alltför
ofta skrämde frisinnet.
Han kan i många avseenden betecknas som vår siste
store romantiker, men han är lika mycket
nyhumanist och göt, liksom han också är den svenska
liberalismens främste diktare och tänkare. Det är just som
tankediktare han gjort sin största insats i vår
litteratur.
För det svenska litteraturspråket fick han stor
betydelse genom sin strävan att »rena» vårt språk och
återuppliva bruket av äldre svenska ord och
ordformer.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
