Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rädda Barnen — hjälpen åt krigets oskyldiga offer - Svenska föreningen Rädda Barnen - Verksamheten under och efter andra världskriget - Inte hjälpaktion — utan livräddning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2918 RÄDDA BARNEN ________________________________
Åren 1940—49 erhöll barn från 31 länder bistånd
genom olika aktioner, organiserade av unionens
medlemmar och dess sekretariat, till ett beräknat värde
av mer än 40 miljoner dollar; kostnader för utsända
hjälparbetare, barntransporter och verksamhet i
hemlandet icke inräknade.
Unionen — enligt beslut av dess generalförsamling
1946 benämnd »Union Internationale de Protection
de 1’Enfance» (UIPE) - samarbetar med Förenta
nationerna och dess specialorgan och har ständig
konsult hos FN:s ekonomiska och sociala råd.
Vid mitten av år 1952 var 64
medlemsorganisationer från 37 länder anslutna till UIPE.
Svenska föreningen Rädda Barnen
Den 19 november 1919 bildade Ellen Palmstierna,
Anna Lenah Elgström, Elin Wägner, Fanny
Wilamo-witz-Moellendorff och Gerda Marcus den svenska
föreningen Rädda Barnen, som i likhet med alla andra
nationella medlemsorganisationer anslöts till
huvudcentralen i Genève. Ett 90-tal lokalavdelningar och
150 ombud arbetade framgångsrikt över hela landet.
Lantbrukare skickade hela järnvägslaster spannmål,
rotfrukter m. m. En linneinsamling gav 165 ton. De
första transporttågen kunde redan i november 1919
sändas till Wien, Budapest och Berlin. Åren 1919-20
öppnades fyra stora utlämningscentraler, som
arbetade efter ungefär samma riktlinjer, med utdelning
av kläder och livsmedel, understöd till barnhem och
sjukhus, »Cacaostuben» m. m. Under de fyra år
centralen i Wien verkade hjälptes omkring /2 milj.
personer på olika sätt. Den första transporten till Sverige
med 1 000 österrikiska barn genomfördes av Rädda
Barnen.
Hjälpverksamheten i Budapest, som anordnades
i samarbete med Svenska röda korset, bedrevs under
4J/2 år. Stora sommarkolonier bekostades. I
Tyskland fick bl. a. tre fadderstäder i Ruhr samt olika
barnbespisningar m. m. rikliga understöd. Ett hem i
Narva för flyktingbarn drevs under 5 år och blev
central för en omfattande verksamhet i Balticum. Under
föreningens första femårsperiod erhöll 19 länder
understöd. Bl. a. bespisades flyktingbarn i Samara och
Saratow, Polen och Finland. Efter en jordbävning i
Bulgarien uppförde Rädda Barnen 30 enfamiljshus
av sten där.
Rädda Barnen lämnade avsevärd hjälp även till
nödställda svenska barn genom anordnande av
bespisningar, utdelning av kläder och skor, varvid arbetet
huvudsakligen koncentrerades på Norrlands barn.
Verksamheten under och efter andra världskriget
I enlighet med Rädda Barnens stadgar, som bjuder,
att föreningen hastigt skall ingripa, när nöd uppstår
bland barn, trädde man genast i aktion, när finska
vinterkriget utbröt 1939. Och innan de statliga
famil
jebidragen för svenska beredskapsinkallades familjer
trädde i kraft, startade Rädda Barnen en insamling
av kontanter och kläder för dessas barn.
För norska barn disponerades omkring 9 900 000
kronor i samarbete med Norsk Nasjonalhjelp och
Svenska Norgehjälpen. Även danska flyktingbarn
omhändertogs och hjälptes på olika sätt.
De mera omfattande aktionerna igångsattes först
efter det krigshandlingarna bragts till ett slut. Sedan
Svenska Europahjälpen bildats 1947 på Rädda
Barnens initiativ, har ett flertal av föreningens större
aktioner efter detta år möjliggjorts genom anslag från
nämnda organisation. Betydande bidrag har även
lämnats av Svenska Kommittén för Internationell
Hjälpverksamhet.
Även efter andra världskrigets slut startade Rädda
Barnens första stora hjälpaktion utomlands i Wien,
i februari 1946. Bespisningsaktionen berörde barn i
åldern 3-6 år i Wien och dess förstäder, varvid
sammanlagt 61 milj, sopp- och mjölkmåltider serverades
under tiden februari 1946-våren 1949. Bespisning
av studenter anordnades även. Ett 40-tal barnhem
lämnades effektiv utrustning, och försågs med
till-skottslivsmedel, 11 586 ton kläder, skor och
livsmedel utdelades. En skomakeriverkstad inrättades och
försågs med full utrustning, varigenom 60 000 par
barnskor reparerades.
Den ungerska aktionen omfattade bl. a. en daglig
bespisning för ca 30000 barn tiden maj 1946-juni
1948. Vidare utrustades två barnsanatorier, barnhem
och barnsjukhus. 1 320 ton kläder och livsmedel
utdelades. Under en synnerligen kritisk hungerperiod
nedsändes 270 ton fet torrmjölk, som ansågs ha
räddat en stor del av Budapests spädbarn. Även i
Jugoslavien anordnades liknande aktioner ehuru i
mindre skala.
Inte hjälpaktion — utan livräddning
»Kalla inte Rädda Barnens verksamhet för
hjälpaktion - utan livräddning», sade en framstående läkare
i Rumänien, där föreningen anordnade daglig
utspis-ning och klädutdelning för ca 30 000 barn under tiden
januari 1947-15 april 1948. 1 725 ton kläder och
livsmedel sändes till Rumänien.
Rädda Barnen deltog i bespisningarna för tyska
barn, som 1946-49 anordnades och genomfördes i
Röda korsets regi. Ungefär 90 milj, portioner
»Schwe-densuppe» serverades.
Stora insatser har vid olika tillfällen gjorts även
i andra länder såsom Grekland, Israel, Italien,
Holland, Frankrike etc.
Omedelbart efter jordbävningskatastrofen på de
joniska öarna i augusti 1953, då bl. a. huvudstaden
Argostolion och 365 byar på ön Kefallonia lades i
spillror, sände Rädda Barnen stora mängder kläder,
mat m. m. till de drabbade öarna. Ett barnsjukhus
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
