Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ränta — vad räntan är och hur den verkar - Hur verkar en ränteändring? - Rätt och rättsordning — vårt rättsmedvetande och våra rättigheter - Vad lagen tillåter eller förbjuder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teringar, t. ex. fabriksbyggnader, får visserligen
räntekostnaden en större tyngd men å andra sidan ökar
ovissheten i bedömningen av den framtida
avkastningen. En räntehöjning antas därför allmänt ha störst
effekt vid kalkyleringen av långsiktiga och tämligen
riskfria projekt, dvs. i första hand för
bostadsbyggandet.
Den här skildrade kostnadseffekten är inte den
enda väg på vilken en räntehöjning påverkar
företagarnas benägenhet att efterfråga krediter för
investe-ringsändamål. En annan verkan är räntehöjningens
psykologiska effekt. En räntehöjning brukar
uppfattas som en varningssignal om en vändning i
konjunkturläget och som ett tecken på att myndigheterna
bedömer läget som så ansträngt att det föranleder en
skärpning av den ekonomiska politiken.
Räntehöjningen kan härigenom påverka företagarnas
framtidsförväntningar i mer pessimistisk riktning och göra
dem obenägna till mer långsiktiga engagemang.
Båda de här berörda effekterna förstärks om
räntehöjningen betraktas som en tillfällig avvikelse från
den normala räntenivån. Företagen får i detta fall
intresse av att skjuta upp sin upplåning och därmed sina
utgifter till en senare tidpunkt.
Huruvida ränteförändringen betraktas som
tillfällig eller på längre sikt bestående, har stor betydelse
också för räntehöjningens effekt på dem som bjuder
ut kredit. I många fall finansierar banker,
försäkringsbolag och andra kreditinrättningar sin utlåning genom
försäljning av obligationer. Om det i en viss situation
skulle löna sig att till rådande kursvärde försälja
obligationer och använda de influtna medlen till en kredit
åt exempelvis ett industriföretag, kan denna situation
förändras om räntan höjs. En höjning av den effektiva
obligationsräntan innebär såsom ovan skildrats att ob-
_________________ RÄTT och RÄTTSORDNING 292 I
ligationskursen sjunker. Det betyder att
kreditinstitutionen i vårt exempel skulle göra en kursförlust,
om den skulle sälja en del av sitt obligationsinnehav.
I synnerhet när räntehöjningen antas vara
övergående, bör detta verka återhållande på benägenheten att
bevilja nya krediter.
Enligt de här skisserade verkningarna tenderar en
räntehöjning sålunda att minska både efterfrågan och
utbudet på kredit. I vilken omfattning detta kan
komma att ske är emellertid inte möjligt att kvantitativt
precisera. Dessa verkningar på kreditmarknaden
medför — vilket är deras egentliga syfte — en minskning
i efterfrågan för investeringsändamål i
samhällsekonomin i den mån de inte motverkas av andra
tendenser. En minskning i efterfrågan också för
konsum-tionsändamål är tänkbar, ifall den högre räntan på
sparmedel stimulerar individen till ett ökat
personligt sparande.
I Sverige har under senare årtionden
ränteförändringar spelat en mycket underordnad roll i den
ekonomiska politiken som i stället arbetat med andra
medel, nämligen med finanspolitiska åtgärder av olika
slag och direkta regleringar såsom byggnads- och
importreglering. Den långa räntan sjönk redan i mitten
på 30-talet till omkring 3 procent. Under kriget
stabiliserades den - efter ett kortare avbrott under de
första krigsåren - 1941 vid 3/2 procent och sjönk efter
krigsslutet åter till 3 procent. I samband med den
starka prisstegringen 1950/51 steg räntan till ungefär
3% procent, vilken nivå sedan kvarstod för statens,
kommunernas och bostadsbyggandets långa lån fram
till hösten 1954, då en mindre justering uppåt
inträdde. Motivet för lågräntepolitiken har i första hand
varit önskan att förhindra att det uppstår en stegring av
hyresnivån.
VÅRT RÄTTSMEDVETANDE OCH
VÅRA RÄTTIGHETER
Rätt och RÄTTSORDNING. Vad är rätt?
Själva ordet har flera betydelser och används i mycket
skiftande sammanhang. I dagligt tal brukar vi det
mest i betydelsen motsats till orätt. Vi vet eller tror
oss veta ganska bra vad vi anser vara rätt och riktigt
och vad som är orätt. Vi vet, att det är orätt att mörda
och stjäla, att bedra vår nästa, och vi anser oss handla
rätt, om vi för ett gott och rättskaffens liv.
Den rätt vi här tänker på är närmast den moraliska
rätten eller vad som i rättsfilosofin brukar betecknas
med uttrycket sedelagen.
Men i dagligt tal använder vi oss också av ordet
rätt i andra betydelser. Vi talar om att det är rätt att
ha svart rosett till smoking, att gå till vänster om en
dam eller en person som vi vill visa uppmärksamhet,
att äta med kniv och gaffel och därvid inte sticka
kniven i munnen osv. Det är de s. k. konventionella
reglerna, som vi här omtalar med uttrycken rätt och orätt.
De utgör en liten grupp inom det stora område som
behärskas av de sociala vanorna, vilka i mycket större
utsträckning än vi i allmänhet föreställer oss reglerar
vårt dagliga liv och uppförande och som vi i dagligt
tal accepterar som regler för rätt och orätt.
Vad lagen tillåter eller förbjuder
Vi använder vidare ordet rätt i den betydelsen, att
rätt är vad som är tillåtet enligt lag och förordning,
medan orätt är vad som i en eller annan form för-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
