Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Röda korset — vår tids barmhärtiga samariter - Svenska röda korset grundas - Röda korsets uppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2926 RÖDA KORSET _________________________________________________________________________
VÅR TIDS BARMHÄRTIGA SAMARITER
Koda korset. Schweizaren Henry Dunant
[dynang/] blev vittne till slaget vid Solferino
midsommardagen 1859, då österrikare kämpade emot
fransk-sardinska härar. I striden sårades eller
dödades över 40 000 soldater. Den militära sjukvården var
ytterligt bristfällig och hade totalt brutit samman
inför den gigantiska arbetsbördan. Mot fienden visades
ingen barmhärtighet. Denna erfarenhet kom att
omgestalta hela hans liv.
Dunant, som tillhörde en ansedd schweizisk
bankirsläkt, hade kommit till Italien för att i egna
angelägenheter söka audiens hos Napoleon III, som ledde
den franska expeditionskåren. När han i gryningen
vandrade över slagfältet och hörde jämmerropen från
tusenden sinom tusenden, som förgäves tiggde om
kanske bara en droppe vatten utan att bli hjälpta
glömde han det ärende som fört honom till Solferino.
Skakad i sitt innersta organiserade han i hast en
hjälpaktion bland byinvånarna. När männen anklagade
sina hustrur för att de, på Dunants tillskyndan, också
tog sig an fienden, utropade han: tutti fratelli - alla
är bröder. I det ögonblicket föddes Röda korsets idé.
Någon skillnad på vän och fiende fick inte finnas.
Dunant måste till det yttersta kämpa för sin idé.
Han företog resor kors och tvärs till Europas hov för
att påverka statsmän och furstar, och det är främst
hans förtjänst, att endast fem år efter den blodiga
striden vid Solferino en internationell konvention blev
sluten vid den världshistoriska konferensen i Genève
i augusti 1864, »Genèvekonventionen». I denna
fastslogs alla i krig sårades lika rätt till barmhärtighet
och omvårdnad samt krigssjukvårdens neutralisering.
Igenkänningstecknet blev ett rött kors på vit botten,
vilket märke enligt konventionens bestämmelser
tillförsäkrar all berörd personal och materiel skydd mot
militära angrepp.
Medan Röda korset segrande vann terräng och allt
flera länder slöt upp kring dess baner, hamnade
Dunant till sist i fullständig misär och glömdes av
världen. Omsider upptäcktes han som enstöring i en liten
alpby, Heiden, och kom ännu en gång i blickfältet för
samtidens intresse. Vid 73 års ålder fick han 1901
mottaga hälften av det första nobelska fredspriset.
Sedan han gäldat alla gamla skulder, skänkte han
resten av pengarna till välgörande ändamål och avled
på Heidens ålderdomshem 1910. Han bars, i enlighet
med sin egen önskan, till graven utan några
ceremonier »som en enkel Kristi lärjunge».
Svenska röda korset grundas
I Sverige vann rödakorsstiftarens intentioner redan
från början anklang. Den 3 dec. 1864 bildades
»För
eningen för frivillig vård af sårade och sjuke i fält»
och tio dar senare undertecknade konung Carl XV
Genèvekonventionen för Sverige-Norge. Hertig Oscar
av Östergötland, sedermera Oscar II, blev
föreningens förste ordförande. När fransk-tyska kriget 1870
-71 utbröt, kunde för första gången rödakorshjälp
utsändas från vårt land i form av förbandsartiklar,
som tillverkats av »Fruntimmersföreningen», den
lilla arbetsgruppen som änkedrottning Joséphine
samlat kring sig.
År 1903 valdes den tredje i ordningen av konung
Oscars söner, prins Carl, till ordförande i Svenska
föreningen Röda Korset, som namnet vid denna tidpunkt
löd. Efter en betydelsefull omorganisation
fastställdes 1915 av Kungl. Maj:t det nuvarande namnet
Svenska röda korset. Prins Carl lämnade 1945 efter ett
mer än fyrtioårigt arbete vid 85 års ålder ledarskapet
för Röda korset och efterträddes av greve Folke
Bernadotte, som till sin tragiska död i Israel tre år senare
fortsatte och utvecklade Svenska röda korsets
omfattande hjälparbete inom och utom vårt land. Greve
Bernadottes efterträdare blev justitierådet E.
Sandström, som även bekläder ordförandeposten i
Röda-korsföreningarnas förbund.
Röda korsets uppgift
Svenska röda korset, ofta skrivet SRK, har en
fler-faldig uppgift. Dess medverkan vid försvarets
sjukvård står, som vid starten, alltjämt främst på dess
program. Föreningen kan vidare använda sina
hjälpmedel vid farsoter och olyckor inom landet samt
utsända ambulanser och på annat sätt bispringa
främmande länder i nöd. Efter måttet av sin förmåga
söker det också verka för ett större samförstånd mellan
folken.
Genom sina initiativ arbetar SRK på att mildra
krigets fasor och det totalitära krigets verkningar
främst mot den värnlösa civilbefolkningen. Sålunda
väckte prins Carl vid den internationella
rödakors-konferensen i Haag 1921 ett förslag om förbud mot
användning av giftiga gaser under krig, och vid
sjuttonde internationella rödakorskonferensen 1948 i
Stockholm skapades en ny konvention för
civilbefolkningens skydd. Vid årsskiftet 1953/54 stadfäste
svenska regeringen fyra konventioner, avseende dels
skydd för sårade till lands, dels sårade till sjöss, dels
för krigsfångar, dels en ny konvention till skydd för
civila under krig. I den sistnämnda lämnas
föreskrifter, som avser att ge en rättsställning åt personer,
som befinner sig på en krigförande eller ockuperande
stats område utan att vara dess undersåte. De
skyddade skall ha rätt att lämna landet och att meddela
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
