Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz — demokratins alpfäste - Alper och fjällsjöar, dalar och slätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHWEIZ 2955
Karta över Schweiz.
sta delarna ligger här omkring 400 m ö. h., medan
området vid Alpernas fot stiger till vid pass 900 m. Längst
i sydväst ligger Genèvesjön [sjanä’v-] (375 m ö. h.),
på vars norra strand högplatån utvecklar sin rikaste
fägring med vinodlingar och trädgårdar i obruten rad.
I väster och nordväst höjer sig Jurabergens många
parallellkedjor, skilda av uppodlade dalstråk samt
mot slätten begränsade av sänkor, i vilka [-Neuchåtel-[nösjatäl’]-] {+Neuchåtel-
[nösjatäl’]+} och Bielsjöarna [-i-] (432 m ö. h.) är
belägna. De avrinner till områdets huvudflod Aar, som
uppsamlar vattnen från Berner Oberland och
genomflyter Brienz [-i-] och Thunersjöarna (566 och 560 m
ö. h.), mottager Reuss [råjs] från S:t Gotthard och
Vierwaldstättersjön (437 m ö. h.) och Limmat från
Zürichsjön (409 m ö. h.) m. fl. vattendrag.
Liksom Schweiz längst i nordväst överskrider
Jura-bergen och även omfattar en del av sänkan mellan
Rhen och Saöne [sån], når det längst i norr över Rhen
vid Schaffhausen ett stycke in i det sydtyska
berglandet, utlöparna av Schwabiska Jura. I nordöst
utbreder sig på gränsen mot Bayern och Württemberg den
ståtliga Bodensjön (395 m ö. h.), det sydtyska
innanhavet, vars grönblå vatten speglar Alpernas snö och
många vackra slott och små idylliska städer.
Från Genèvesjön till Bodensjön kransas
gränsområdet mellan högslätten och alplandet av en lång rad
sjöar, av vilka vi nämnt de största men där även
många mindre bidrar till landskapets naturskönhet.
De inre alpdalarna är däremot fattigare på sjöar, och
det är först i kantonen Ticino [titjfnå] på sydsidan
av bergen som Schweiz får andel i de sydliga
alp-randsjöarna, av vilka norra delen av Lago Maggiore
[madjå’re] (194 m ö. h.) och nästan hela Lago di
Luga’no (274 m) ligger inom Schweiz.
Av Alperna, som skildrats närmare på s. 60, faller
den centrala delen, mellan Stora S:t Bernhard och
Stilfserjoch, inom Schweiz. Genom den stora
längddal som över Furka och Oberalppasset går från
Genèvesjön till Bodensjön och genomflytes av Rhöne
[rån] och Vorderrhein, delas bergen i en nordlig och
en sydlig del. Den förra omfattar bl. a.
Berneralper-na med Jungfrau och Finsteraarhorn (4 275 m),
Vier-waldstätteralperna med Dam’mastock (3 633 m) och
Titlis (3 239 m), Glarneralperna med Tödi (3 623 m)
och S:t Gallenalpema med Säntis (2504 m). Södra
delen omfattar förutom östsluttningarna av Mont
Blancmassivet [mångblang/] Wallisalperna med bl. a.
Mafterhorn och Monte Rosa (4638 m),
Ticino-alpema med S:t Gotthardmassivet, varifrån floderna
Rhöne, Aar, Reuss, Rhen och Ticino kommer, Adu’la
med Rheinwaldhorn (3406 m), AKbula och
Silv-ret’ta med Piz Linard (3 414 m) samt BernFna (4 052
m). En mängd pass för över från norr till söder; av
dessa är de mest kända Stora S:t Bernhard (2 472 m)
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
