Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz — demokratins alpfäste - Alper och fjällsjöar, dalar och slätter - Vattenkraft har skapat industri med importerade råvaror - Sport- och turistlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2956 SCHWEIZ
mellan Martigny [martinji’] och Aos’ta (Rhöne-Po),
Gemmi (2 329 m) mellan Kandersteg och Leuk [låjk]
(Aar-Rhöne), Simplon (2010 m) mellan Brig och
Domodos’sola (Rhöne-Ticino), Grimsel (2 182 m)
mellan Haslidalen och Rhönegletschem (Aar-Rhöne),
S:t Gotthard (2112 m) mellan Gösch’enen och
Airodo (Reuss-Ticino), S:t Bernhardi’n (2063 m)
mellan Chur och Bellinzo’na (Rhen-Ticino), Splügen
(2117 m) mellan Rhen-Lago di Como, Maloj’a
(1 817 m) mellan S:t Moritz och Chiaven’na [kia-]
(Inn-Lago di Como) samt Bernina (2 256 m) mellan
S:t Moritz och Tira’no (Inn-Lago di Como). Som
höj dsiffrorna visar, ligger passen tämligen högt,
vanligen 2 000-2 200 m ö. h.; där järnvägen går fram,
övervinner de vanligen den sista stigningen genom
tunnlar.
De olika delarna av Schweiz skiljer sig mycket från
varandra i klimatiskt avseende. Högslätten,
fjälldalarna och bergen uppvisar allt efter höjden över havet
skillnader, stundom av en överraskande natur. Så
t. ex. är temperaturen under vintern i slutna dalgångar
ofta högre på dalsluttningarna än i dalbottnen, dit den
kalla luften rinner ned, och tack vare den starka
solstrålningen under den torra vintern kan det under
dagens varmaste timmar vara nära nog lika varmt på
sluttningarna som under sommaren. Högslätten är
relativt varm; de högre bergen har låg
vintertemperatur. Landet på sydsidan av alperna i Ticino är
särskilt gynnat av milda vintrar. Då Alperna bildar en
skarp klimatgräns mellan nordligare Europa och
Medelhavsområdet, är klimatet på nordsidan betydligt
kallare än på sydsidan. I avseende på nederbörden
framträder även skillnaden mellan västra delen av
Schweiz och Graubünden. Regnet kommer mestadels
med västliga vindar, och nederbörden är störst i
väster men mindre österut och i de djupare inre
dalgångarna. Genève har 910 mm nederbörd och o° resp.
I9°,5 under jan. och juli, Bern 1 010 mm, resp. - 2°,3
och i7°,6. I Davos [-vå’s] är motsvarande siffror 923
mm, ~7°,4 och i2°,i, vid Säntis på 2500 m höjd
3900 mm, -8°,8 och 50. Vintern är överallt fattig
på nederbörd, på nordsidan regnar det mest under
sommaren, på sydsidan under hösten.
Endast mellan en femtedel och en fjärdedel av
landet täcks numera av skog. Ungefär lika mycket utgörs
av kalt berg, blockmarker, is och snöfält och annan
improduktiv mark. En åttondel är åker, och resten är
äng och betesmarker.
Åkerbruket i Schweiz är i allmänhet ett
komplement till boskapsskötseln. Endast på högslätten och i
de lägre alpdalarna bedrivs spannmåls-, frukt- och
vinodling i större skala. Vete odlas företrädesvis i
väster, råg i öster men ingendera i tillräcklig mängd
för landets behov. Före det första världskriget räckte
den inom landet producerade brödsäden endast för
75 dagars konsumtion; därför blev det sommargröna
schweiziska kulturlandskapet under krigsåren också
allt gulare, och 1918 lyckades man förse sig med eget
bröd under 200 av årets dagar. Under mellankrigsåren
fick importen av brödsäd åter överhand, medan det
andra världskriget medförde ny importminskning och
nya livsmedelssvårigheter. Potatisodlingen täcker
behovet, vin odlas mest i Vaud [vå], Valais [valä7],
Ticino, Genève och Neuchåtel, fruktodlingen är
betydande och lämnar även en del sydfrukter.
Av kulturarealen intas omkr. 90 % av vall och äng.
Det är boskapsskötseln som bär upp det schweiziska
lantbruket, och osttillverkningen spelar en
utomordentligt viktig roll bland industrierna i landet.
Schweizerost hör till världens mest uppskattade
ostsorter, och trots många imitationer i olika länder är
exporten av ost under normala tider alltjämt en
betydelsefull faktor i Schweiz’ handelsbalans. I stor
utsträckning utnyttjar man de rika betesplatserna kring
de högt belägna fäbodarna, och vid förflyttningen
av boskap till och från sommarbetena äger ofta långa
järnvägstransporter rum. 1951 hade Schweiz 1,6 milj,
nötkreatur, 191 000 får, 147000 getter och 892000
svin.
Skogsskötseln är numera god, men genom tidigare
skövling är tillgången på trä begränsad. Skog intar
blott 22 % av landarealen.
Vattenkraft har skapat industri med importerade
råvaror
Trots att landet är ytterst fattigt på malmer och
stenkol, har det av gammalt en ingalunda obetydlig
industri, tack vare invånarnas företagsamhet,
sparsamhet och flit. I elektricitetens tidevarv har denna på
vissa områden utvecklats till storindustri, baserad på
landets stora tillgång på billig vattenkraft men med
import av råvarorna. Vattenfallen är nu i stor
utsträckning utbyggda, och de något över 6 000
kraftverken hade 1951 en kapacitet om i runt tal 3 milj,
kw. Inte mindre än 45,5 % av befolkningen var 1951
sysselsatta i industri och hantverk. De förnämsta
industrierna är textilindustri (bomulls- och
sidenväve-rier) i östra Schweiz (Zürich, Basel, S:t Gallen),
maskintillverkning (Zürich, Winterthur), urtillverkning
(i Jurakantonerna, t. ex. städerna Genève och La
Chaux-de-Fonds [sjäMafå’18’]), musikinstrument och
leksaker, kemisk industri (aluminium och
anilinfär-ger), kondenserad mjölk, choklad, läkemedel i stor
skala m. m. Sedan 1941 har Schweiz en handelsflotta
(27 fartyg om 89 000 ton 1951).
Sport- och turistlandet
Den underbara naturen och folkets för
internationellt umgänge väl tillrättalagda kynne har gjort
Schweiz till det förnämsta och livligast besökta
turistlandet i Europa, dit årligen väldiga massor
människor beger sig för att rekreera sig och njuta av na-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
