Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scoutrörelsen — en ridderlighetens international - Scoutrörelsen kommer till Sverige - Uppgift, mål, medel - Lag och löfte - Lägerlivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2966 SCOUTRÖRELSEN ______________________________
I likhet med pojkscouterna har också flickorna sitt
samarbetsorgan, som bildades 1923 under namn av
Sveriges Flickscoutråd (SFR). IOGT:s
Flickscoutför-bund bildades 1946 med fröken Svea Holmström
och NTO.s Flickscoutförbund samma år med fru
Aina Strand som chef. FA:s Flickscoutförbund
anslöt sig till SFR 1951 med kapten Ingrid Ledin som
nuvarande chef.
Medlemsantal:
SFS ............... 20 000
KFUK .............. 9000
IOGT .............. 2 600
NTO ............... 2 000
FA ................ 5 300
Redan 1920 bildades en världsscoutunion, ett
samarbetsorgan för de olika ländernas scoutförbund.
Uppgift, mål, medel
Scouting är, för att citera B. P., »inte en vetenskap,
inte heller något militärt system utan en munter
lek i Guds fria natur, där pojkar och män med
pojk-sinne drar ut på äventyr tillsammans för att lära sig
bli friska och lyckliga, händiga och hjälpsamma
människor».
Genom sin metod, sin »nya lek» för pojkar,
förstod B. P. att fånga pojkhjärtana världen runt. Han
lade stor vikt vid att man litade på pojken och gav
honom ansvar även med risk för tillfälligt
misslyckande som svar på detta förtroende. Vidare
framhävde han behovet av att för pojken sätta upp en
positiv, inte en negativ norm för hans uppförande,
vilket han uttryckte i scoutlagen. För det tredje mötte
han pojkens outrotliga längtan efter spänning,
romantik och äventyr genom arten av de
sysselsättningar som erbjöds i scouting — pionjärarbete,
lägerliv, seglingar, vandringar osv. Och till sist begagnade
han sig av pojkars drift att sluta sig samman i gäng
eller »hemliga sällskap» genom att organisera
scouterna i små patruller med var sin ledare. Vart och ett
av dessa karakteristika återfinns kanske hos andra
pojkrörelser, men det var scoutrörelsens grundare
som fogade samman dem till ett system.
Under de senare åren har många nya initiativ tagits
av scoutledningen i vårt land. I största korthet kan
här blott nämnas SS:s »nya giv», när det gäller
föräldrarnas aktiva medverkan i scoutarbetet. De stora
årskullarna av flickor och pojkar i 9-10-årsåldem
just nu (1954) ställer också nya krav och fordrar
effektiva åtgärder. - Genom SS:s »Röda
Knopen»-aktion, som inbragte över 1 miljon kronor, har
förbundet startat och drivit s. k. Wedenbergskolor, där
hörselsvaga barn får vård och utbildning.
Lag och löfte
Scoutlagen är alla scouters och flickscouters
rättesnöre. Den är med några oväsentliga skiljaktigheter
lika över hela världen.
När en pojke eller flicka skall invigas till scout,
avlägger han eller hon under högtidliga former sitt
scoutlöfte, som har följande lydelse: »Jag lovar att
efter bästa förmåga söka göra min plikt mot Gud och
fosterlandet, hjälpa andra, lyda scoutlagen.» En gång
om året, på scouternas internationella S:t
Georgs-dag 23 april, brukar alla världens scouter upprepa
sitt scoutlöfte. Flickscouterna firar sin internationella
högtidsdag 22 februari (»Thinking day»), som var
lord Baden-Powells och lady Baden-Powells
födelsedag.
Scouternas valspråk och lösen lyder: »Var redo!
-Alltid redo!»
Vargungarna och blåvingarna har sina egna lagar
m. m. Vargungarnas lag: »Lyd den gamle Vargen,
släpp inte taget!» och blåvingarnas: »Var lydig och
sann. Var vänlig och hjälpsam.» Vargungarnas löfte
lyder: »Jag lovar att göra mitt bästa för att lyda
vargungarnas lag och varje dag göra någon en tjänst.»
Valspråk och lösen är gemensamma för vargungar
och blåvingar och lyder: »Gör ditt bästa! - Jag vill
göra mitt bästa!»
I sin bok Scouting for Boys skriver B. P., att
scoutrörelsen är en »skola i medborgaranda genom
förtrogenhet med naturen». En scout måste kunna en hel
del för »att reda sig själv och hjälpa andra» - och
därför tränar han med de olika fordringarna till III-,
II- och I-klassproven - både inom- och utomhus.
Men en av de viktigaste hörnstenarna i
scoutprogrammet är utan tvivel frilufts- och lägerlivet. Aldrig
kommer man pojkarna så in på livet som när man är
tillsammans med dem en vecka i tält. De lär känna sin
ledare, och ledaren lär känna dem.
Lägerlivet
De värdefullaste lägren är de små avdelningslägren,
där man når en kontakt med pojkarna eller flickorna
som aldrig annars under en hel arbetstermin.
Lägerlivet med dess fläkt av romantik och äventyr, dess
strapatser och enkla levnadsförhållanden tilltalar
också varje sund pojke eller flicka. Under kristid har de
vanliga lägren ersatts av s. k. nyttoläger, då scouterna
aktivt deltagit i jordbruksarbetet m. m. för att på så
sätt stödja landets livsmedelsförsörjning.
Men lägren syftar längre än till rekreation och
arbete, de stärker också samhörighetskänslan. Framför
allt sker detta på storlägren. Det första hölls
olympia-året 1912, då Djurgården i Stockholm var
samlingsplatsen för tusentalet pojkar, inte bara från Sverige
utan också från Danmark och Tyskland. Bland de
senare årens storläger må nämnas några få. Ingarö- och
Tullgarnslägren intar en särställning. Det
förstnämnda var ett internationellt läger med 3 000 roverscouter
(påbyggnad på sen. sc.) från 26 nationer och hölls
1935. Tullgarnslägret 1938 var Svenska Scoutunionens
första läger med 6 000 scouter från 12 länder. Andra
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
